Nyheter medlemskap

Tre av fyra vänder facket ryggen

På tio år har organisationsgraden i hotell- och restaurangbranschen nära halverats, visar ny statistik. Förra året stod nästan tre av fyra arbetare i branschen utanför facket.

Publicerad 28 februari 2017
Tre av fyra vänder facket ryggen
Förra året var organisationsgraden bland arbetare i hotell- och restaurangbranschen 28 procent. Foto: Istockphoto
Anders Kjellberg. Foto: K-G Pressfoto

År 2007 genomförde den borgerliga regeringen en rad förändringar som gjorde det betydligare dyrare att vara med i både a-kassan och facket. Effekten blev ett medlemstapp utan dess like, både för a-kassor och fackförbund. På två år sjönk andelen arbetare som var med i facket från 77 till 71 procent. I hotell- och restaurangbranschen var tappet ännu större. Där sjönk organisationsgraden från 52 till 40 procent under 2007 och 2008.

Nu visar statistik att siffrorna fortsatt nedåt sedan dess. År 2016 var 62 procent av landets arbetare med i facket. Bland hotell- och restaurangarbetarna var siffran 28 procent.
– Det som förvånar är att det inte vände upp år 2014 när avgifterna återställdes till ungefär samma nivå som före 2007, säger Anders Kjellberg. Han är professor i sociologi vid Lunds universitet och den som tagit fram statistiken.

Det är svårare att få tillbaka medlemmar Anders Kjellberg, professor vid Lunds universitet

Han tror att det finns flera förklaringar till detta. En är kostnaden.
– Om man har ställt sig utanför en gång så kostar det något att gå med igen. Det är svårare att få tillbaka medlemmar. Det gäller nog framför allt i hotell- och restaurangbranschen, där många jobbar deltid och har låga löner.

Fakta: Detta har hänt

År 2007 gjorde den borgerliga regeringen förändringar av a-kassornas finansiering. Det ledde till att avgifterna höjdes kraftigt för a-kassor med hög arbetslöshet. Samtidigt sänktes ersättningen från a-kassan och skattereduktionen för fack- och a-kasseavgifter togs bort. År 2014 återställdes a-kassornas avgiftssystem.

Anders Kjellberg menar också att det uppstår ett moment 22 när färre är med i facket.
– När medlemsantalet minskar blir även de förtroendevalda färre. Då finns det ingen ute på arbetsplatsen som möter potentiella medlemmar, ingen som kan svara på frågor eller få saker gjorda. Då framstår nyttan med facket som mindre.

Men det betyder inte att det är kört, tror Anders Kjellberg.
– Det är inte omöjligt att vända trenden, menar jag. Det kan man se på tjänstemannasidan och på vissa LO-fack som nu börjar öka i medlemsantal. Jag tror att det gäller att rekrytera aktivt, både medlemmar och förtroendevalda, och få i gång klubbar och ombud på ställen där man inte har några. Dessutom verkar det som om medlemstappet i alla fall har planat ut de senaste åren.

Läs också

Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017 Kommentera
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter Vårt HRF: platsklubben

Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb

Den nya HRF-klubben på Best Western Strand Hotel Visby har fått fler att bli medlemmar i facket – och även chefen gör tummen upp.

Publicerad 8 december 2017 Kommentera
Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb
Joon Svedelius Lindström, Hanna May, Conny Pettersson och Jennifer Persson är några av de HRF:are som dragit i gång klubben. Foto: Karl Melander

Conny Pettersson, vice ordförande:

– Vår klubb är ny, vi bildade den i somras, och då blev jag vice ordförande med en gång. Vi hade inte haft något plats- eller skyddsombud här sedan ett par år, och hade diskuterat hur vi skulle lösa det. Det är ju viktigt att ha facket representerat här. Så vi kom fram till att vi skulle bilda klubb. När vi förstod att det inte fanns någon annan HRF-klubb här på Gotland så blev vi jättesporrade och tyckte det var extra kul att komma i gång.

– Nu har vi bra aktivitet och klubben har fått fler medlemmar. Till exempel har vi lyckats få med nio personer som ska gå olika medlemsutbildningar. Det är jättekul, nästan för bra för att vara sant! Klubbens viktigaste fråga är annars att alla borde ha rätt till en heltidstjänst. Det är ju det sämsta i branschen, alla timanställningar.

– Vår chef är väldigt positivt inställd till att vi har bildat klubb. Det är nästan så att hon pushar oss att hålla i gång, det är både roligt och ovanligt. Alla får gå på fackmöten på arbetstid, det är en ovanlig inställning. Hon ser det som något bra att folk är med i facket.

Nyheter skolinformation

Här får klassen koll på facket

Många unga och nya i branschen har dålig koll på facket och vad som gäller i arbetslivet. Därför satsar HRF på information för gymnasieelever.

Publicerad 7 december 2017 Kommentera
Här får klassen koll på facket
Jackie Lenander pratar fack och lön med sistaårs­eleverna på Sturegymnasiets hotell- och turismprogram. Foto: Christel Lind
Jackie Lenander. Foto: Christel Lind

Är det någon som vet vad facket är?
Lite spritt mumlande och några tveksamma händer kommer upp i luften när Jackie Lenander ställt sin fråga. Hon kommer från Hotell- och restaurangfackets avdelning Syd och är ute på veckans första skolinformation.
Platsen är Sturegymnasiet i Halmstad och eleverna går sista året på hotell- och turismprogrammet.

– Jag har varit ute sex, sju gånger de senaste veckorna. Gymnasieklasserna brukar fråga om vad de ska ha i lön eller om de har rätt till semesterersättning, säger Jackie Lenander, som till vardags är kock och klubbordförande på Casino Cosmopol i Malmö.

– På torsdag ska jag till en sfi-klass. Där brukar eleverna fråga ifall rättigheterna som jag berättar om gäller för dem också. Det tycker jag är rätt så fruktansvärt.

Flera av eleverna som sitter i klassrummet på Sturegymnasiet har sommarjobbat i hotell- och restaurangbranschen och några har extrajobb.
Kunskaperna om fackföreningar, kollektivavtal och löner varierar. »Om man är med i facket så får man rätt lön«, säger någon. »Det är väl ett sånt där kollektivavtal som bestämmer lönen«, fyller en annan i. Andra tror att facket bara är till för att man ska få pengar när man blir arbetslös.

Rebecca Wessman och Alicia Nilsson har jobbat på en restaurang i Halmstad. Det var en ganska bra erfarenhet, båda fick till exempel anställningsbevis.
– Men det är mycket man inte vet hur det ska vara. Jag visste inte att det rörde en själv så mycket och inte bara något som ens föräldrar är med i. Man har jobbat och inte haft så mycket koll, säger Rebecca.
– Jag vet inte om jag hade vågat ifrågasätta min chef, om jag till exempel inte hade fått semesterersättning, säger Alicia.

Rebecca, Alicia och klasskompisarna Emilia Andersson, Fia Birgersson och Desiree Vilhelmsson tycker att det verkar vara bra att vara med i facket. För att de ska kunna bli tuffare och veta vad de kan kräva av en arbetsgivare.
–Det är väldigt mycket med lön och semesterersättning som är svårt att ha koll på. Det är svårt att stå på sig om man inte vet vad som gäller, säger Fia.

Årets resultat

HRF:s skolinformation hösten 2017

  • 56 informationstillfällen avklarade hittills.
  • 65 intresserade skolor.
  • 1 000 elever har nåtts.

Och Jackie Lenander håller med. Hon tipsar eleverna om HRF:s Schysta villkor-app, där de kan kolla om arbetsgivare har kollektivavtal. Själv var hon inte särskilt medveten om sina rättigheter när hon började jobba som kock.
– Jag gick ju aldrig till den lektionen där facket informerade. Så jag gick med först när jag var 22, 23 år, det är ganska sent. Man hoppas att flera ska gå med tidigare, det är så stor risk att de blir utnyttjade där ute annars, säger hon.

Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.