Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Oviss framtid för Samhallavtalet

I morgon löper avtalet för Samhalls anställda ut. Ännu finns inget nytt i sikte, och i början av veckan hoppade medlarna av sitt uppdrag.

Publicerad 29 september 2016 Kommentera

Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för anställda på Samhall inleddes redan före sommaren. I morgon går det nuvarande avtalet ut men ännu står parterna, LO-förbunden och Almega Samhallförbunden, långt ifrån varandra.

För tre veckor sedan kallades medlare från Medlingsinstitutet in efter att förhandlingarna kört fast. I början av veckan meddelade dessa att de lämnar sitt uppdrag.
– De tyckte att vi och arbetsgivarna gav två helt olika bilder av verkligheten, så de gav upp. Vi upplever att medlarnas förslag inte har förändrat situationen. Det har inte lett oss någonstans, säger Kent Johansson, ombudsman som skött förhandlingarna för HRF:s räkning.

De LO-förbund som förhandlar om nytt avtal är HRF, Kommunal, Fastighets, IF Metall, Seko, Handels och GS. I går träffades förbundens avtalssekreterare för att diskutera situationen.

Knäckfrågan är, som Kent Johansson tidigare berättat, avtalet om utvecklingsanställningar inom Samhall.

Nyheter

Nytt koncept på Clarion kan ge färre städtimmar

På de svenska och norska Clarion-hotellen kan gästerna numera välja bort städning och få bonuspoäng i stället. Främst en miljösatsning men på sikt kanske även en personalbesparing, säger företaget.

Publicerad 29 september 2016 Kommentera
Nytt koncept på Clarion kan ge färre städtimmar
På Clarions hotell i Sverige och Norge belönas gäster som väljer bort städning med bonuspoäng. Foto: Pelle Sten
Henrik Berghult
Henrik Berghult. Foto: Clarion Hotels

Sedan några månader tillbaka belönas Clarion-hotellens gäster med bonuspoäng om de väljer bort städning en eller flera dagar under sin vistelse. Programmet heter Green Stay och är, som namnet antyder, först och främst en miljösatsning. Det säger Henrik Berghult, senior vice president på Clarion Hotels.
– Det primära för oss är en miljövinst i form av minskat användande av kemikalier och vatten.

Samtidigt kan minskad städning på sikt även innebära färre städtimmar.
– Någonstans är det självklart också en besparing att vi inte behöver städa rummen. Det finns så klart ekonomiska aspekter.
– I dagsläget kan vi inte schemalägga städpersonalen efter att en viss mängd gäster väljer bort städningen varje dag. Men vi har sagt att vi ska ge det sex månader. Om vi då kan se att det alltid är 20 procent som väljer Green Stay, då kan det vara möjligt att schemalägga efter det, säger Henrik Berghult.

Sedan konceptet infördes har 15-20 procent av gästerna valt bort städning. Lite under målet, säger Henrik Berghult.
– Vi skulle vilja se det på 25 procent av våra övernattningar. Vi behöver ju viss volym för att kunna göra något av det.

Marie Birgersson. Foto: Lars Lanhed
Marie Birgersson. Foto: Lars Lanhed

Marie Birgersson är ombudsman på Hotell- och restaurangfacket och har arbetat mycket med hotellstädares arbetsvillkor. Hon ser flera risker med Clarions upplägg.
– Det kan leda till att städarna får fler avreserum att städa och att andelen stannarum minskar. Variationen är viktig eftersom stannarummen inte är lika tungstädade, det byts till exempel inte sängkläder. Risken är att rummen blir smutsigare, och om städarna inte kan hålla efter städningen under vistelsen blir det också mer att städa vid avresedag.

Fakta: Green Stay

Konceptet finns på alla Clarion-hotell i Sverige och Norge. Bara gäster som bor mer än en natt kan välja Green Stay, för en eller flera nätter. Det får dock inte vara mer än tre nätter per vistelse. De som väljer Green Stay belönas med bonuspoäng i kedjans lojalitetprogram, som de antingen kan välja att behålla eller skänka till välgörenhet. Hittills har Green Stay-projektet gett 213 000 kronor till UNICEF och Choice-kedjans eget projekt Sweet Dreams.

Marie Birgersson säger att det finns flera saker att tänka på när man planerar ett nytt städupplägg.
– Man kanske måste se till att det blir mer tid att städa de rum som inte har städats på några dagar. Annars ökar stressen, som i sig är skadlig. Det finns en risk att det blir fler sjukskrivningar. Man bör arbeta mer med företagshälsovården för att förebygga skador.

Henrik Berghult tror dock inte att belastningen för städpersonalen har ökat sedan konceptet infördes.
– Städningen på hotell är ju väldigt grundlig. Det spelar nog ingen roll om man städar 0,1 millimeter damm eller 0,3 millimeter. Sedan har vi ju inga långliggare. Man kan inte heller bo här i tre veckor och inte ha städning. Det handlar ju om underhåll och hygien.

Ingår i temat: Hotellstädarnas villkor 28 artiklar

Nyheter

Branschen värst på otrygga anställningar

De otrygga anställningarna har ökat på svensk arbetsmarknad. Hotell- och restauranganställda tillhör de värst drabbade. Det visar LO:s och Svenskt Näringslivs gemensamma rapport som presenterades i dag.

Publicerad 27 september 2016 Kommentera
Branschen värst på otrygga anställningar
Många hotell- och restauranganställda har otrygga anställningar. Det visar en ny rapport från LO och Svenskt Näringsliv. Foto: Istockphoto

De senaste 30 åren har andelen tidsbegränsat anställda ökat på svensk arbetsmarknad. År 2014 hade runt 17 procent av de anställda en tillfällig anställning, mot 12 procent år 1987. Inom arbetaryrken är andelen betydligt högre. I hotell- och restaurangbranschen är det hela 44 procent av de anställda som är otryggt anställda. Bara yrkesgruppen kultur-, nöje- och fritidsarbetare har en högre andel. Det visar den rapport om visstidsanställningar som LO och Svenskt Näringsliv tagit fram.
– Vi ser att det är vanligare i privat sektor än i offentlig, att kvinnor ligger högre än män, att arbetare ligger högre än tjänstemän och att det är stor skillnad mellan branscherna, säger Malin Wreder, utredare på LO.

Rapporten bygger på statistik från SCB, tidigare rapporter, möten med fack och arbetsgivare samt en enkätundersökning gjord bland tillfälligt anställda.

Källa: Rapporten ”Tidsbegränsade anställningar på svensk arbetsmarknad”
Källa: Rapporten”Tidsbegränsade anställningar på svensk arbetsmarknad”
Källa: Rapporten ”Tidsbegränsade anställningar på svensk arbetsmarknad”

Det omfattande resultatet visar bland annat att 70 procent av de visstidsanställda vill ha en tillsvidareanställning och att var tredje visstidsanställd i privat sektor vill arbeta mer än vad de gör i dag. Den visar också att fackligt anslutna arbetare är tillsvidareanställda i högre grad än andra arbetare. År 2014 var 37 procent av de icke-fackanslutna arbetarna tidsbegränsat anställda. Bland LO:s medlemmar var snittet 11 procent. Lägst andel otryggt anställda hade Elektrikerna med 3 procent. Mest tillfälliga anställningar, 22 procent, hade Hotell- och restaurangfacket.

Fakta: Rapporten

Rapporten om tidsbegränsade anställningar är ett samarbete mellan LO och Svenskt Näringsliv. Syftet med rapporten är att få en övergripande bild över användandet av tillfälliga anställningar på svensk arbetsmarknad. Arbetsgruppen har bestått av två personer från LO och två personer från Svenskt Näringsliv.

Hela rapporten finns att läsa på LO.se.

LO och Svenskt Näringsliv har dock olika tolkningar av rapporten.
– Det här berör väldigt många människor. De som har fragmentariska anställningar har svårt att försörja sig, svårt att planera sin tillvaro, sin barnomsorg. Det är en stor fråga för oss. Nu får vi som parter dra oss tillbaka och se var vi kan mötas i den här frågan, sammanfattade LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson när rapporten presenterades i dag.

Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson såg däremot inget behov av förändring:
– I det stora taget fungerar det här ganska väl. Vår uppfattning är inte att det finns ett stort behov av förändring. Det finns säkert arbetsplatser där det här fungerar dåligt, men det problemet måste lösas där i stället för genom en förändring av regelverket.

Fråga om jobbet.
457
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.