Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Hälsa

Nattskift ökar risk för prostatacancer

Män som arbetar nattskift har ökad risk att drabbas av prostatacancer. Det visar en ny studie om kopplingen mellan sjukdomen och arbetsmiljö. Många inom hotell- och restaurangbranschen arbetar för många nätter per månad, menar forskare.

Publicerad 23 februari 2017 1 kommentar
Nattskift ökar risk för prostatacancer
Permanent nattarbete kan skada hälsan, bland annat för att man utsätts för ljus.

Skiftarbetare som jobbar natt har 25 procents högre risk än genomsnittet att drabbas av prostatacancer. Det visar en kunskapsöversikt som Anders Knutsson, professor i folkhälsovetenskap, har varit med och sammanställt.

De drabbade har ofta varit utsatta för flera risker och även ärftlighet spelar in. Men det tydligaste sambandet visade sig finnas mellan nattskift och prostatacancer.

Därför innebär nattarbete en risk

Sömnbrist stör kroppens hormonsystem och immunförsvaret. Detta är en av flera möjliga anledningar till att just nattarbete innebär en förhöjd risk. Nattarbete gör också att man utsätts för ljus på natten, vilket leder till minskad produktion av sömnhormonet melatonin. Det kan i sin tur leda till tillväxt av cancerceller. Den rubbade dygnsrytmen påverkar även utsöndring av könshormoner.

Anders Knutsson anser att det borde finnas ett tak för hur många arbetsnätter som tillåts per månad.
– Det bästa vore att man inte arbetade mer än tre till fem nätter per månad.

 Många inom hotell- och restaurangbranschen arbetar fler nätter, till exempel nattreceptionister som arbetar sju nätter i rad på ett rullande schema. Det är för mycket, anser Anders Knutsson.
– Det låter som för många nätter per månad. Förutom risken för prostatacancer ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Man bör undvika en så stor belastning. Permanent natt är en arbetstidsform som man försöker lämna i många branscher.

De studier som finns är motstridiga när det gäller efter hur många års nattarbete som risken för prostatacancer ökar, men fem år nämns i en av studierna. Anders Knutsson betonar dock att det alltid finns individuella variationer i hur man påverkas.
– Det finns en del som trivs med jobbet och som klarar att sova till sent på eftermiddagen. Det viktiga är att man sover minst sju timmar per dygn. Märker man att sömnen går ner under sex timmar är det definitivt inte bra.

Mer om studien:

Kunskapsöversikten ”Arbetsmiljö och prostatacancer” är skriven av Anders Knutsson, professor emeritus i folkhälsovetenskap, och Srmena Krstev, arbetsmiljöforskare i Belgrad. De har sammanställt forskningsartiklar om yrkets betydelse för prostatacancer. Rapporten har finansierats av Afa Försäkring och publicerats i tidskriften Arbete och Hälsa. Läs rapporten här.

De flesta brukar få svårare att sova på dagen från 40-årsåldern, säger Anders Knutsson.
– Man bör därför planera sitt arbetsliv så att man inte behöver arbeta de här tiderna hela livet.
Nyheter Pensionsfusket

Elzbieta upptäckte att hon saknar pensionspengar

Det kan löna sig att kolla sina pensionsinbetalningar till Fora. När Elzbieta Poszepczynska följde Hotellrevyns uppmaning upptäckte hon att det saknades pengar.

Publicerad 23 februari 2017 Kommentera
Elzbieta upptäckte att hon saknar pensionspengar
Elzbieta Poszepczynska tycker att systemet med avtalspensionen är för krångligt. Här med maken Ryszard. Foto: Anna Simonsson

Efter Hotellrevyns reportage om hur arbetsgivare fuskar med de anställdas tjänstepensioner var det en mängd läsare som hörde av sig. En av dem var Elzbieta Poszepczynska.
– Jag satt och bläddrade i tidningen och såg att det kan vara så att arbetsgivare inte betalar som de ska. Så jag tittade på beskedet från Fora och tyckte att det inte stämde.

I drygt 28 år arbetade Elzbieta som kallskänka på en restaurang på Åhléns city i Stockholm. År 2012 tog ett annat företag över driften. De anställda förstod snart att saker inte stod rätt till, och i slutet av 2013 blev de uppsagda på grund av arbetsbrist. Den sista mars 2014 slutade Elzbieta på restaurangen och blev arbetslös.
– Det var det värsta jag har varit med om i mitt liv. Jag trodde att jag skulle klara mig till pensionen, men det gjorde jag inte. Jag skämdes ihjäl när jag gick till Arbetsförmedlingen och ställde mig i kö. I min ålder.

Elzbieta Poszepczynska. Foto: Anna Simonsson

Dessutom dröjde slutlönen från restaurangen. Till slut kom beskedet att bolaget hade gått i konkurs. Den statliga lönegarantin täckte löneskulden, men bara en liten del av den innestående semesterlönen. Och nu verkar det som om Elzbieta även kan ha blivit utan Fora-inbetalningar för sista tiden på företaget.

Hon är kritisk till hur systemet med avtalspensionen är utformat. Det är för krångligt, tycker hon.
– Du jobbar, du får ett lönebesked. Där står det skatt och sociala avgifter, så du vet att du inte jobbar svart. Men hur ska du kunna veta att de betalar avtalspension? Om du är ny i landet och inte kan språket perfekt är det ännu svårare.

Så gjorde Elzbieta

  • Elzbieta har varken dator eller bank-id. I stället har hon pratat med Foras telefonkundtjänst.
  • Elzbieta måste styrka hur mycket pengar hon tjänade under den tid hon tror saknas.
  • Från Skatteverket har Elzbieta fått en kontrolluppgift, bild 155, för inkomståret. Den har hon nu skickat till Fora, tillsammans med blanketten ”Kompletterande inkomstuppgifter från Skatteverket” som man kan hämta på fora.se eller be att få hemskickad.
  • Nu ska Fora utreda saken.

Elzbieta säger att hon i stort har haft bra branscharbetsgivare, till skillnad från maken Ryszard.
– Ryszard, han har verkligen blivit lurad. Han har jobbat hos en massa arbetsgivare utan kollektivavtal. Men när vi kom från Polen var det bara att ta vilka jobb som helst för att överleva. Jag har haft tur.

Elzbieta har nu begärt komplettering hos Fora och väntar på besked. Hon tror att många anställda i branschen inte har koll.
– Det kan vara många som förlorar pengar men inte vet om det. Alla borde kolla.

Nyheter Pensionsfusket

Bättre information och förhandlingar om pensionsfrågor

Fora tar fram pensionsinformation på fler språk och förhandlingar är inledda mellan LO och Svenskt Näringsliv. Vi gjorde en koll av vad som har hänt sedan vårt reportage i november.

Publicerad 23 februari 2017 Kommentera
Bättre information och förhandlingar om pensionsfrågor
LO och Svenskt Näringsliv har träffats för att förhandla om pensionsfrågor. Foto: Mostphotos

– Vi har haft tre träffar med Svenskt Näringsliv och har en till planerad. Men det går trögt, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.
Han sitter med i LO:s delegation som förhandlar med Svenskt Näringsliv om frågor som rör avtalspensionen SAF-LO.

Förhandlingarna kom till stånd efter krav från LO. På bordet ligger ett paket med pensionsfrågor, arbetsgivares fusk med Fora-inbetalningar är en av dem.
– Det handlar om att man ska rapportera rätt och betala för sig. Att följa de regler som finns i dag, helt enkelt, säger Per Persson.
Förhandlingarna kommer att fortsätta under våren. Parallellt kommer HRF att arbeta vidare med att granska arbetsgivare, ett projekt som inleddes förra året. Nästa steg är att göra granskningar i ytterligare fem städer runt om i landet.

Även Fora har arbetat vidare. I oktober blev det möjligt för anställda att själva logga in och se sina inrapporterade uppgifter hos Fora. Fora har även arbetat för att göra information om avtalspension SAF-LO tillgänglig för fler.

Till exempel har flera korta informationsfilmer tagits fram och textats på de sju mest efterfrågade språken. Fler sådana filmer, riktade till främst de anställda, arbetas fram löpande, berättar Emelie Gustafsson, pressansvarig på Fora.
– Vi har inventerat och kan även stoltsera med en kundservice som hanterar 16 språk.
Även hemsidan ses över.
– Vi är mitt uppe i ett stort innehållsarbete på webben där alla texter som riktar sig till de anställda skrivs om. Syftet är att innehållet ska bli så begripligt och enkelt att det inte ska behövas ytterligare sidor med lätt svenska.

Fråga om jobbet.
463
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.