Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Hårdträning gav silver i Yrkes-EM

Evelyn Piros tog silver i klassen för hotellreceptionister i Yrkes-EM. Det blev även två Medallions for excellence till Sverige. Yrkestävlingar är ett bra sätt att visa upp branschen på, säger Marina Nilsson på HRF.

Publicerad 5 december 2016 Kommentera
Hårdträning gav silver i Yrkes-EM
Evelyn Piros tog silver. Foto: Viktor Fremling

Sex svenska tävlande tog medalj under Yrkes-EM i Göteborg i helgen. Hotellreceptionisten Evelyn Piros vann silver.
– Det känns fantastiskt! Det är en sak att ge service på sitt jobb och en helt annan att göra det när 67 000 människor passerar och med mikrofon på. Språkkunskaperna måste sitta som sten. Det var också speciellt när man satt inlåst och väntade på sin tur och inte ens fick ha telefon, då var man bara utelämnad till sin egen mentala styrka, säger hon.

För ett par månader sedan fick deltagarna veta att Scandic Hotel Potzdamer Platz i Berlin var den fiktiva platsen för tävlingen.
– Man fick lära sig hela Berlin och Scandics policy. Jag har kämpat sen i maj och har haft läraren Eva Lönn från Vipan i Lund som coach. Vi har tränat stadskartor, uttal på gatunamn, rollspel och check-listor.

Evelyn Piros har till och med varit i Berlin och bott på hotellet, med hjälp av ett stipendium från Visita.

I tävlingen ingick moment både back-office och front-office.
– Det mest speciella var ”unexpected situations”, som när en väska stals och när jag ställdes inför en väldigt full kvinna som tjatade om bourbon. Där gällde det att hålla tungan rätt i mun.

Mer om tävlingen

Under Yrkes-EM/Euroskills  tävlar unga personer under 25 år från hela Europa i yrkesskicklighet. Totalt var det 500 deltagare från 28 länder som tävlade i 35 klasser. Euroskills 2016 arrangerades av bland annat WorldSkills Sweden, ett trepartssamarbete mellan LO, svenskt Näringsliv och staten vis Utbildningsdepartementet.

Här är de svenska medaljörerna:

Guld: Johannes Johnsson, industrielektriker. Lovisa Petri, hudterapeut.
Silver: Evelyn Piros, hotellreceptionist. Andreas Sjöberg, lastbilstekniker.
Brons: Patrik Eriksson, rörmokare. Daniel Carlberg, murare.

Medallion for Excellence gick till två svenska tävlande, servitrisen Hannah Forsberg och Gustav Leonhardt. Medaljerna delas ut till dem som kommer över en viss poängnivå, för ett väl utfört hantverk.

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restarangfacket, var på plats och följde Yrkes-EM. Tävlandet är viktigt för att lyfta fram branschens yrken och kompetenser, säger hon.
– Det finns också en stark koppling till våra utbildningar. Även om det inte är en skoltävling har många av deltagarna nyss gått en av skolorna. Dessutom bjuds elever och lärare in som besökare, så det är ett sätt att ge förebilder och visa att det är en seriös bransch att jobba i.

Evelyn Piros har nu två dagar på sig att vila innan hon börjar sin nya anställning som trainer i Hotel Technology för Nordic Choice. Tidigare arbetade hon på Quality Airport Hotel Dan i Köpenhamn.

 

 

Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter avtal 2016

Sista avtalet på plats

I går tog avtalsrörelsen 2016 slut. Då klubbade förbundsstyrelsen igenom det sista avtalet, det för bingohallsanställda.

Publicerad 1 december 2016 Kommentera
Sista avtalet på plats
Nu har även bingohallsanställda fått ett nytt kollektivavtal. Här automatbingo på Norrby bingo i Borås. Foto: Julia Sjöberg

I våras och somras tecknades merparten av Hotell- och restaurangfackets olika kollektivavtal. Men avtalsförhandlingarna har fortsatt ända tills nu. Under hösten har förbundet tecknat nya avtal för Samhallanställda och anställda på Casino Cosmopol.

Casino Cosmopol-avtalet började gälla den 1 oktober och sträcker sig ett år fram i tiden. Avtalet innebär ett löneutrymme om 545 kronor per heltidsanställd, minst 218 kronor per person som arbetar heltid. Ny minimilön vid nyanställningar är 20 264 kronor.

I går tecknades även det sista avtalet. Det gäller för anställda på bingohallar som ingår i arbetsgivarorganisationen Almega. Avtalet innebär en höjning av utgående löner med 2,02 procent. Ny lägstalön blir 20 864 kronor i månaden för nyanställda utan vana, och 22 864 kronor efter fem års branschvana. Avtalet har också några nya skrivningar, bland annat när det gäller arbetstid.
– Vi har förtydligat att den som arbetar efter 24.00 ska ha rätt till minst 10 timmars sammanhängande ledighet. Förut har det varit om den anställde själv begär det, säger ombudsman Susanne Blom som har varit med och förhandlat avtalet.

Avtalet gäller från årsskiftet fram till den 30 november 2017.
– Det är för att vi långsiktigt vill harmonisera det med övriga avtal, säger Susanne Blom.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 15 artiklar

Nyheter arbetsmiljö

Regionala skyddsombud utreds

Fördelningen av statliga medel till fackförbundens regionala skyddsombud är under diskussion. Nyligen stoppades ett förslag som skulle ha inneburit att kvinnodominerade förbund fick mindre pengar.

Publicerad 1 december 2016 Kommentera
Regionala skyddsombud utreds
Hur ska de statliga pengarna till regionala skyddsombud fördelas mellan LO-förbunden? Foto: Fredrik Persson/TT

Hur ska de statliga pengarna till den regionala skyddsombudsverksamheten fördelas mellan LO-förbunden? Det är en fråga som en intern LO-utredning har arbetat med. Bakgrunden är att det var länge sedan man tog fram vad fördelningen ska grunda sig på. Några förbund har varit missnöjda med den modell som används i dag.
– Den fördelningsnyckel som gäller nu kommer från 1980-talet. Det har hänt mycket på arbetsmarknaden sedan dess, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

I november presenterades en ny fördelningsmodell för LO:s avtalsråd. Utredningen innehöll ingen analys av de ekonomiska följderna för de olika förbunden, men LO och Per Persson räknade ut vad förslaget skulle innebära ekonomiskt för HRF och andra förbund.
– Det rörde sig om en omfördelning från kvinnodominerade till mansdominerade förbund. HRF skulle ha blivit av med 1,7 miljoner.

Detta gör regionala skyddsombud

Regionala skyddsombud, RSO, stöttar mindre arbetsplatser där eget skyddsombud saknas. De har samma rättigheter som ett lokalt skyddsombud. I uppdraget ingår också att verka för att lokala skyddsombud utses och att genomföra skyddsronder. RSO ska även fungera som stöd för skyddsombuden. Alla lokala ombudsmän inom HRF är även RSO. Verksamheten finansieras med statliga medel och fackförbundens medlemsintäkter.

Det fanns oklarheter kring kriterierna för fördelningen.
– Vad menas till exempel med en arbetsplats och en anställning? Utgår man från att ett organisationsnummer motsvarar en arbetsplats slår det fel för vår bransch, när till exempel hela Scandic har ett organisationsnummer, säger Per Persson.

Avtalsrådet bestämde att LO ska arbeta vidare med utredningens förslag och definiera kriterierna mer noggrant. En ny modell för hur de statliga medlen ska fördelas kommer därför inte att vara klar förrän till år 2018.

HRF:s andel av de statliga medlen för RSO-verksamhet är enligt den nuvarande modellen 6,71 procent, vilket i kronor innebär drygt 5, 4 miljoner för år 2017.

 

 

Fråga om jobbet.
459
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.