Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Ungt fokus på facklig kongress

Stärkta rättigheter för unga arbetstagare, HBTQ-personer och kvinnor. Det är de viktigaste frågorna för Hotell- och restaurangfackets delegation vid världsfacket IUL:s kongress.

Publicerad 17 augusti 2017 Kommentera
Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande. Foto: Annika af Klercker.

Fackliga organisationer behöver bli bättre på att släppa fram unga arbetstagare inom sina organisationer. Det är de unga som har störst möjlighet att få sina kamrater att engagera sig fackligt. Unga är också bättre på att förstå de problem unga stöter på. Det skriver HRF och fyra andra nordiska fackförbund i en motion till den kommande kongressen för IUL, den globala organisationen för fackföreningar inom livsmedel, jordbruk och turism.

HRF skickar en delegation, ledd av förbundsordförande Malin Ackholt. Hon är även ordförande för sektorn för alla fack inom hotell, restaurang och turism.
– Vi kommer att lyfta rättigheter och möjligheter för unga arbetstagare och HBTQ-personer på ett sätt som inte gjorts tidigare. Bland annat handlar det om att arbeta för att fler ska organisera sig fackligt och att det ska vikas platser för unga och HBTQ-personer i beslutande fackliga organ, säger Malin Ackholt.

Fakta om kongressen

IUL:s kongress hålls den 29 augusti till 1 september i Genève. Omkring 500 delegater deltar och mötet tolkas till 14 språk. Under kongressen bestämts vilka frågor IUL ska driva under de kommande fem åren.

IUL har sedan 2007 arbetat på ett liknande sätt för att stärka kvinnors rättigheter. Då blev det till exempel inskrivet i stadgarna att delegationer som inte är jämställda inte heller får rösträtt under kongressen.
– Det har tagits steg framåt, men det behöver fortfarande göras mer, säger Malin Ackholt.

De nordiska facken inom hotell- och restaurangsektorn har skrivit flera gemensamma motioner. Frågor som tas upp i motionerna är förutom unga arbetstagare, menstruation som arbetsplatsfråga och facklig fråga, stärkta fackliga rättigheter i den globala turistnäringen och följderna av digitalisering och plattformsekonomi.

Nyheter sommarjobb

Solskensavtal vanligare bland sommarjobbare

Fler unga hör av sig till LO:s hjälptelefon för sommarjobbare. Många har problem med solskensavtal och saknar anställningsbevis – och de flesta jobbar i hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 15 augusti 2017 Kommentera
Solskensavtal vanligare bland sommarjobbare
Gå hem för att det regnar? Fler unga kontaktar LO:s hjälptelefon med frågor om så kallade solskensavtal. Foto: Lieselotte Boström/Mostphotos
Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.

Hittills i sommar har cirka 1 200 unga hört av sig till LO:s hjälptelefon. Det är en ökning från förra sommaren, berättar Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.
– Fram till förra veckan hade vi haft ungefär 200 samtal fler än förra året.

De allra flesta som hör av sig jobbar i hotell- och restaurangbranschen. Vanliga frågor är vilken lön man ska ha, hur arbetsgivaren får lov att ändra i schemat och hur en uppsägning går till. Det är också många som ringer om så kallade solskensavtal, säger Josefin Johansson.
– Jämfört med 2016 så är det fler solskensavtal. Det sticker ut. Många har inte heller anställningsavtal, man vet inte att man har laglig rätt att få ett sådant.

Fakta: LO:s hjälptelefon

LO:s hjälptelefon är öppen året om och kan nås på 020 – 56 00 56. Under sommarmånaderna har hjälptelefonen förstärkt bemanning för att kunna besvara frågar från sommarjobbare. Läs mer på ung.lo.se/fackets-hjalptelefon.

I hjälptelefonen sitter unga fackliga från olika förbund. Om den som hör av sig behöver hjälp hänvisar de vidare till berört fackförbund. Men ofta handlar det också bara om att lyssna, säger Josefin Johansson.
– Om det ringer en människa som har blivit totallurad, kanske inte har några papper alls, inga avtal. Då gäller det bara att lyssna, och bekräfta att det är arbetsgivaren som är dum i huvudet och inte personen som ringer. Att bara vara medmänniska.

Nyheter konkurs

Konkurserna tog inte sommaruppehåll

Sommartider brukar vara bra tider i hotell- och restaurangbranschen. Men i år var de inte tillräckligt bra för att stoppa ökningen av konkurser, visar statistiken.

Publicerad 8 augusti 2017 Kommentera

Sommaren är högsäsong för många hotell- och restaurangföretag. Men i år verkar den väntade försäljningstoppen ha uteblivit för en del. Under sommaren har antalet konkurser fortsatt att öka bland branschens företag.
– En tänkbar anledning kan vara konkurrenssituationen i branschen. Det kan räcka med att en duktig medarbetare slutar för att ett bolag ska gå i stöpet, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC som tar fram statistiken.

Hittills i år har konkurserna ökat med 19 procent bland hotell och restauranger. Det kan jämföras med samma period förra året, då de i stället hade minskat med 20 procent.

Konkursökningen syns också på Arbetsförmedlingens varselstatistik. Under det första halvåret i år anmälde arbetsgivare varsel av 566 anställda i branschen på grund av nedläggning eller konkurs. Det är 126 personer fler än under samma period förra året.

Fråga om jobbet.
119
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.