Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter visstider

Högt städtempo ökar risken för skador

De många otrygga anställningarna skapar tysta och hårt arbetande städare. Det säger Marie Birgersson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, som arbetat mycket med hotellstädares arbetssituation.

Publicerad 18 januari 2017 Kommentera
Högt städtempo ökar risken för skador
Med högre tempo ökar risken för skador. Foto: Istockphoto

– Det här är en tyst grupp som ofta kör på som om de vore elitidrottare, säger Marie Birgersson, som själv har arbetat som hotellstädare. Hennes känsla är att det har blivit vanligare med till exempel allmän visstid i hotellbranschen.
– Som jag ser det är det en tendens. Samma med att man hellre anställer på deltid snarare än heltid.

Även anställningsformen enstaka dagar har blivit vanligare, upplever Marie Birgersson. Det är också den mest otrygga gruppen anställda, säger hon.
– De arbetar ofta väldigt hårt. De flesta vågar inte klaga för då kanske de inte blir inringda för mer arbete. Många är inte heller med i facket, av ekonomiska skäl. Man vet inte hur ens ekonomiska situation ser ut framöver.

Tidsbegränsad anställning

Det finns olika former av tidsbegränsade anställningar beskrivna i lagen om anställningsskydd:
– allmän visstidsanställning
– vikariat
– säsongsanställning
– provanställning
– pensionär som fyllt 67 år

Förutom den personliga effekten för dem med otrygga anställningar, påverkar användandet av dessa även de tillsvidareanställda, säger Marie Birgersson.
– Städtakten dras upp. De som inte har fasta tjänster håller ofta ett högre tempo, de måste visa att de är duktiga. Med högre tempo ökar risken för skador.

Och när extra-anställda får problem med kroppen är det inte alla arbetsgivare som tar sitt ansvar, ser Marie Birgersson.
– De flesta städare som har jobbat länge får ont i sina kroppar. Men arbetsgivaren har inte rehabansvar för dem som bara arbetar extra.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter visstider

Allt fler städare blir visstidsanställda

Tidsbegränsade anställningar är dubbelt så vanliga bland städare som bland alla anställda. Det visar siffror som SCB tagit fram på uppdrag av fyra fackförbundstidningar. Allra vanligast är visstider bland manliga städare.

Publicerad 18 januari 2017 Kommentera
Allt fler städare blir visstidsanställda
Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland manliga städare är andelen tidsbegränsade anställningar större. Foto: Istockphoto

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen tagit fram statistik över utvecklingen av visstidsanställningar bland städare från år 1997 fram till 2016. Siffrorna visar att visstidsanställningar är nästan dubbelt så vanliga bland städare som bland anställda på hela arbetsmarknaden. Det har dessutom ökat mer bland städare än bland anställda generellt.

Sofie Rehnström. Foto: LO

1997 arbetade 14 procent av alla anställda i Sverige med en tidsbegränsad anställning. År 2015 hade det ökat till 16 procent. Bland städare har andelen ökat från 23 till 30 procent under samma period.
– Jag tror att det är så enkelt att det är ett sätt som arbetsgivarna lärt sig spara pengar på. Arbetsgivarna har blivit bättre på det vi kallar att precisionsbemanna, att bara betala för precis den timmen eller tiden som man jobbar, inte för pauser och raster eller mindre effektiva timmar, säger Sofie Rehnström, utredare på LO.

Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland de män som jobbar med städning är andelen tidsbegränsade anställningar större än bland kvinnliga städare. 33 procent av de manliga städarna jobbar visstid medan 29 procent av de kvinnliga städarna gör det.
– Jag vet inte riktigt inte vad det kan bero på. Det går mot det vanliga mönstret på arbetsmarknaden. Traditionellt är ju kvinnor mer visstidsanställda än män, säger Sofie Rehnström.

Undersökningen

SCB tog fram siffrorna ­på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och
Seko-tidningen. Artikeln är ett samarbete mellan de fyra tidningarna, som alla har städare bland sina läsare.

Att de tidsbegränsade anställningarna har ökat är både LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv eniga om. Förra året tog de fram en gemensam rapport som visar på samma sak. Utredare från LO var Sofie Rehnström. Hon tror att en orsak är att det finns fler anställningsformer, som till exempel allmän visstid, som möjliggör för arbetsgivare att visstidsanställda i högre grad än tidigare.
– Oavsett hur arbetsgivarna hackar upp anställningarna får de ändå in personer som vill jobba. Jag vill absolut inte förringa de här jobben. Det är villkoren som är fel, säger hon.

För att komma åt problemet måste en rad saker göras – helst samtidigt, säger Sofie Rehnström.
– Vi behöver införa begränsningar, till exempel av hur kort tid du kan vara anställd. Vi behöver minska arbetslösheten och angripa det avtalsvägen. Det är vi i facken som är den mothållande kraften.

Patrik Karlsson. Foto: Svenskt Näringsliv

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, arbetade också med rapporten. Han tror att en förklaring till att visstiderna blivit fler är att konsumenterna i dag förväntar sig mer flexibilitet från företagen, vilket i sin tur ökar företagens behov av flexiblare bemanning. Att arbetare visstidsanställs i betydligt högre grad än tjänstemän menar Patrik Karlsson ligger i arbetsuppgifternas natur.
– Det är i många av arbetarnas arbetsuppgifter som variationen i verksamheten slår, till exempel över de olika säsongerna.

Svenskt Näringsliv och LO:s egen rapport visar att två av tre som har en tidsbegränsad anställning egentligen skulle föredra en tillsvidareanställning.

Kan något göras för att fler ska kunna få tillsvidaretjänster?
– Du kan aldrig få en situation där alla är nöjda, där vi samtidigt uppfyller företagens behov. Det är en utopi, säger Patrik Karlsson.

Statistiken har tagits fram av SCB på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen. Grafik: Elin Steen, Kommunalarbetaren och Sofia Andersson, Hotellrevyn.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ingår i temat: Otrygga jobb 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter A-kassan HRAK

Över 70 000 medlemmar för HRAK


Allt fler hotell- och restauranganställda går med i a-kassan HRAK. Vid årsskiftet hade kassan precis fått över 70 000 medlemmar.

Publicerad 16 januari 2017 Kommentera
Karin Pettersson 2013
Karin Pettersson, chef för HRAK. Foto: Rebecka Uhlin

Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, fortsätter att öka. Under 2016 gick cirka 4 500 branschanställda med i kassan och i december hade HRAK 70 055 medlemmar.
– Det kommer ständigt nya serviceproffs in i branschen och vi är bra på att berätta att vi finns och varför man ska vara medlem, säger Karin Pettersson, chef för HRAK.

A-kassan är beredd att fortsätta växa, målet för 2017 är 74 000 medlemmar.
Behöver ni anställa fler eller göra något annat för att kunna ta hand om alla medlemmar?
– Vi har en ständig bevakning på arbetslösheten och står alltid startklara om den skulle öka. Men vi tror inte att andelen arbetslösa ökar väsentligt i år. Sedan arbetar vi hela tiden med att utveckla service och stöd för våra medlemmar.

På LO-området är Kommunals a-kassa störst med över 553 000 medlemmar, följt av IF Metalls kassa där cirka 278 000 personer är med.

Fråga om jobbet.
461
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.