Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter

Visita larmar om höjda priser

Restaurangpriserna höjdes under sommaren mer än på tio år, visar Konsumentprisindex. Enligt en undersökning som arbetsgivarorganisationen Visita har gjort bland sina medlemmar är förklaringen den höjda arbetsgivaravgiften för unga.

Publicerad 23 augusti 2016 Kommentera
Eva Östling
Eva Östling, vd för Visita.

Under maj till juli i år var prisutvecklingen på restauranger dubbelt så hög som genomsnittet för samma period de senaste tio åren, visar Konsumentprisindex från Statistiska centralbyrån. Enligt en enkät som har gått ut till Visitas medlemmar är den höjda arbetsgivaravgiften för unga den främsta anledningen till att restaurangerna har höjt priserna.

Eva Östling, vd för Visita, betraktar prishöjningen som alarmerande för branschens framtid.
– Det finns en hög priskänslighet för restaurangbesök. Men det är inte förvånande att det blir en effekt av den höjda arbetsgivaravgiften. Det man kan ana är att man som ett första steg höjer priserna för att undvika att göra sig av med personal, sa Eva Östling.

Fakta:

Andra siffror visar att det går bra för restaurangerna i Sverige. Enligt Restaurangindex ökade omsättningen med drygt 5 procent under juni i år, jämfört med samma period 2015.

Arbetsgivaravgiften för unga födda 1991 eller tidigare återställdes den 1 juni 2016 från 25,46 procent till 31,42 procent.

Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
Per Persson, avtalssekreterare för HRF.

Av de 412 som svarade på Visitas enkät hade 236 höjt sina priser. Av dessa angav 79 procent att höjda arbetsgivaravgifter för unga var det främsta skälet till prishöjningarna. Hälften svarade att det berodde på höjda löner. Andra orsaker som angavs var höjda inköpspriser för råvaror, högre hyra och högre efterfrågan.

Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket, påpekar att 43 procent av krögarna inte har höjt priserna. Han ser inte någon risk för att jobb hotas i nästa steg.
– Krögare har överkompenserat sig i alla år. De passar på att justera priserna – utom när momsen och arbetsgivaravgifterna för unga sänktes. Det handlar om att man vill öka marginalen för ägarna.

Nyheter

Många frågor från branschens sommarjobbare

Under sommaren har drygt ett tusental personer hört av sig till LO:s hjälptelefon. Hotell- och restauranganställda har även i år stått för de flesta frågorna.

Publicerad 23 augusti 2016 Kommentera
Många frågor från branschens sommarjobbare
Många samtal till LO:s hjälptelefon kom från sommarjobbare i hotell- och restaurangbranschen. Foto: Mostphotos
Josefin Johansson, Ungsekreterare på LO.
Josefin Johansson, Ungsekreterare på LO. Foto: Simon Johansson

Mellan juni och augusti förstärker LO bemanningen på sin hjälptelefon för att kunna svara på frågor från unga sommarjobbare. Hittills har det kommit in 1 088 samtal, mejl och brev till jouren. Som vanligt kommer de flesta från hotell- och restaurangbranschen, berättar Josefin Johansson, Ungsekreterare på LO.
– Hotell- och restaurang är den klart största gruppen. Vi har haft 207 samtal som vi tydligt kan koppla dit. Efter det kommer samtal som vi har kunnat koppla till Kommunal. Men man får lov att vara helt anonym och inte behöver berätta var man jobbar, så siffrorna kan vara högre.

Många frågor har handlat om anställningar, löner och försäkringar.
– Till exempel vad som gäller för olika anställningar, vilken lön man ska ha eller att man kanske inte har fått lön. I tredje hand handlar det om försäkringar, till exempel vad som gäller om man jobbar på ett ställe utan kollektivavtal, säger Josefin Johansson.

Fakta: LO:s hjälptelefon

LO:s hjälptelefon LO:s hjälptelefon är öppen året om men har förstärkt bemanning under sommarmånaderna. Hittills under sommaren har hjälptelefonen haft 1 088 kontakter, varav 936 varit telefonsamtal och resten har kommit in via andra kontaktvägar. Den yngsta som hörde av sig var tolv år. Många är föräldrar som frågar för sina barns räkning. Numret till LO:s hjälptelefon är 020-56 00 56. Det går också att ställa frågor via hemsidan ung.lo.se

Förra året var det fler som hörde av sig till hjälptelefonen. Josefin Johansson vill inte spekulera i vad som ligger bakom minskningen, men säger att det kanske finns anledning att se över hur telefonen marknadsförs.
– Det här är tredje året med samma kampanj. Man kanske har sett den nu och inte reagerar på den. Men i den bästa av världar beror minskningen på att det är färre som far illa på jobbet.

Nyheter

Arbetsgivare kritiseras för schema

Den nya föreskriften om social och organisatorisk arbetsmiljö verkar fungera, säger HRF-ombudsmannen Alejandro Quezada. Före sommaren anmälde han en arbetsgivare för dålig schemahantering. Arbetsmiljöverket går nu på hans linje.

Publicerad 18 augusti 2016 Kommentera
Arbetsgivare kritiseras för schema
Se över arbetsuppgifterna, det kan förbättra schemat.

Enligt föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö måste arbetsgivare se till att de anställda inte drabbas av psykisk eller fysiskt ohälsa på grund av arbetstiderna. Alejandro Quezada, regionalt skyddsombud och ombudsman för HRF avdelning Mälardalen, anmälde före sommaren en restaurangägare som han menade saknade rutiner för schemaläggning. Restaurangägaren hade inte heller tagit hänsyn till en anställd med barn. Detta hade drabbat personens hälsa.

Arbetsmiljöverket har nu besökt arbetsplatsen och kommit med ett muntligt föreläggande. Arbetsgivaren måste ta fram en rutin för att säkerställa att de anställda blir delaktiga i utformningen av arbetstider och schemaläggning. Arbetsgivaren uppmanades även att lösa problemet med schemat för HRF-medlemmen som inte kunde arbeta kväll så ofta. Medlemmen fick själv ge ett schemaförslag, som arbetsgivaren accepterade.
– Det verkar som att den nya föreskriften ger effekt, framför allt när det gäller hur arbetsgivaren skapar sina rutiner och kommunicerar ut dem till de anställda, säger Alejandro Quezada.

I diskussioner om arbetstider är det viktigt att inte bara acceptera argument om ”verksamhetens behov”, påpekar han.
– Arbetsgivare säger ofta att verksamhetens behov måste styra. Men det går att påverka schemaläggningen genom att se över arbetsuppgifter. Kanske kan uppgifter som görs exempelvis efter klockan 20 flyttas till nästa dag eller tas över av någon annan.

Senast i mitten av september ska arbetsgivaren ha presenterat rutiner för schemaläggningen.

Fråga om jobbet.
455
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.