Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Så vill HRF få upp avtalslönerna…

-- Avtalets lägstalöner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa löneglidningen, det vill säga att arbetsgivarna inte höjer lönerna avtalsenligt, säger Hotell- och restaurangfackets förbundsordförande Ella Niia.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Ella Niia, förbundsordförande för HRF. Foto: Elis Hoffman

Vilka är HRF:s avtalskrav?
– Utgångspunkten är samordningen vi har inom LO-familjen. Vårt krav är en lönehöjning på 860 kronor plus 100 ­kronor i jämställdhetssatsning för att minska löneskillnaderna mellan kvinno- och mans­dominerade branscher. Vi vill också ­ytterligare stärka rätten till tillsvidare­anställningar. Har man en visstidsanställning är man otrygg och mentalt någon annanstans. Vi måste skapa trygga förutsättningar för dem som vill jobba i branschen.

Vilken fråga är viktigast?
– Lönen. Snittlönen i branschen är 20 412 kronor. Men det är svårt att hävda bara lönen utan att ta upp arbetstiden. Enligt vår partsgemensamma statistik arbetar restaurangbiträden knappa 90 timmar på en månad. Med en lön på runt 20 000 och deltid blir det inte mycket pengar att leva för.

SHR har aviserat att sänka minimi­lönerna för unga. Vad kommer ni att svara på det?
– Vi har sedan länge ungdomslöner fram till man är 20 år, i vårt avtal. Jag menar att det tillgodoser de krav som arbetsgivaren har. Det är redan i dag billigt att anställa ungdomar. Det finns ingen forskning som visar på ett samband mellan sänkta kostnader och ökad sysselsättning. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna kostade 51,5 miljarder i förlorade skatteintäkter men har inte gett några jobb. Momssänkningen verkar inte heller ha gett några nya jobb. Nu är det nästa steg att lönerna ska sänkas för att skapa nya jobb. Vi är inte förhandlingsbara när det kommer till lönesänkningar.

SHR menar att minimilönerna  redan är höga som de är, och att höja dem ytterligare skulle minska möjligheterna för löneutveckling för dem som stannar i branschen. Hur ser du på det?
– Vi har lägstalöner i vårt avtal. Vårt viktigaste lönepolitiska mål är att alla våra medlemmar ska ha en lön att leva på.  Avtalets lägsta löner är inte något hinder för löneutveckling. Hindren är den höga personalomsättningen, den negativa ­löneglidningen, det vill säga att arbets­givarna inte höjer lönerna avtalsenligt, och avsaknad av koppling mellan löneutveckling och kompetensutveckling.
 
Vad säger du om att SHR ser industrins löneökning som normerande?
– Vi i LO:s styrelse anser inte att industrin ska vara normerande. Vi har inom ramen för LO-samordningen enighet kring våra krav och ska hålla fast vid dem.

Vad ska HRF göra för att minimilönerna inte ska vara norm?
– Hur arbetsgivare tillämpar minimi­lönerna är ett problem. Tanken med ­minimilöner är att de ska utgöra golvet men de har snarare blivit taket och ses som den normala lönen. Nu säger arbetsgivaren att de lägsta lönerna i avtalen är så höga att det pressar ihop löneutvecklingen.

Är det realistiskt att tro att LO-samordningens krav ska gå igenom?
– Nyligen kom det rapporter från Konjunkturinstitutet om att siffrorna pekar åt rätt håll. Sedan bygger LO-samordningen på att få upp de lägsta lönerna. Det är hela tanken. Jag tycker att argumentet att branschen inte orkar bära våra krav missar att hotell- och restauranganställda måste ha löner som måste gå att leva på. Jag tycker att våra krav tar hänsyn till samhällsekonomin.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Det är svårt att bedöma. Men min och vår förhandlingsdelegations intentioner är att vi ska komma fram till ett avtal utan konflikt. Vårt uppdrag är att förhandla.

Läs intervjun med SHR:s vd Eva Östling Ollén här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter statistik

Löneskillnaderna minskar – långsamt

Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner fortsätter att minska. Men det går långsamt. Förra året var en kvinnas lön i genomsnitt 88 procent av en mans, visar statistik från Medlingsinstitutet.

Publicerad 22 juni 2017 Kommentera
Löneskillnaderna minskar – långsamt
Löneskillnaderna minskar mellan män och kvinnor, men det går långsamt. Foto: Colourbox

Förra året minskade lönegapet mellan kvinnor och män med 0,5 procentenheter, visar en ny rapport från Medlingsinstitutet. Det är fortsättningen på en längre tids minskning, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.
– Vi ser en trend med fortsatt minskande skillnader. Sedan år 2005 är minskningen 4,3 procentenheter, säger John Ekberg.

En stor del av skillnaden går att förklara med faktorer som att kvinnor och män gör olika olika yrkesval och har olika sysselsättningsgrad.
– Den viktigaste förklarande faktorn till löneskillnaden är att kvinnor och män arbetar i olika yrken, säger John Ekberg.

Men även när dessa faktorer rensats bort kvarstår skillnaden. Förra året var den så kallade oförklarade skillnaden 4,5 procent mellan könen. Det är en minskning med 2,3 procentenheter sedan 2005, i genomsnitt knappt 0,21 procentenhet per år. Om den minskningstakten skulle hålla i sig, skulle det ta drygt 21 år innan den oförklarade löneskillnaden var borta.

Nyheter internationellt

Farligt för världens fackliga

Det har blivit farligare att arbeta fackligt. Enligt en ny rapport har hot, kränkingar och mord på fackligt engagerade blivit vanligare i världen.

Publicerad 22 juni 2017 Kommentera

Fakta: De tio värsta länderna att vara facklig i

1. Qatar
2. Förenade arabemiraten
3. Egypten
4. Filippinerna
5. Colombia
6. Kazakstan
7. Sydkorea
8. Turkiet
9. Bangladesh
10. Guatemala

Läs hela Global rights index 2017 här.

Man räknar med att ungefär 181 miljoner människor i världen är medlemmar i ett fackförbund. Men att vara fackligt engagerad är långt ifrån en självklarhet i många länder. I förra veckan kom världsfacket ITUC:s årliga rapport om kränkningar mot fackligt anslutna. Rapporten visar en oroväckande trend. Under förra året utsattes fackligt aktiva i 59 länder för hot, våld eller kidnappningar på grund av sitt uppdrag. Det är en ökning med sju länder från året innan.

Även antalet länder där fackliga mördats har ökat sedan förra rapporten. Förra året skedde det i elva länder, däribland Italien, Bangladesh och Filippinerna.

Fackliga protester utanför indonesiska restaurangkedjan Champ Resto i Surabaya.

Vanligare former av kränkningar mot fackliga är ogrundade avskedanden, uteblivna löner och gripanden. Ett exempel är från Pakistan där 63 medlemmar i facket på Quetta Serena Hotel greps vid en fredlig manifestation i november. Manifestationen hölls för att protestera mot trakasserier mot fackmedlemmar på hotellet.

Ett annat exempel är från Indonesien. I juli förra året avskedades 83 anställda efter att de deltagit i en demonstration mot sin arbetsgivare, restaurangkedjan Champ Resto i Bandung. Upprinnelsen till protesten var att företaget struntat i att teckna sjukvårdsförsäkringar för de anställda, något som de är skyldiga att göra. Detta uppdagades när en anställds nyfödda son blivit allvarligt sjuk, men nekats vård på grund av att det inte fanns någon försäkring. Barnet avled och pappan, som arbetat hos restaurangkedjan i 14 år, fick sparken efter att han tagit fem dagar ledigt för att sörja.

Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter avtal 2017

Nya avtal för folkparker och föreningskaféer

Nu finns det nya kollektivavtal för anställda hos ideella arbetsgivare i branschen och för anställda på Folkets hus och parker.

Publicerad 20 juni 2017 Kommentera
Nya avtal för folkparker och föreningskaféer
Det nya avtalet för Folkets hus och parker följer i stort det Gröna riksavtalet med Visita. Foto: Mostphotos

Båda avtalen gäller från 1 april i år till den sista mars 2020, och följer i stort det Gröna riksavtalet med Visita.

Avtalet med arbetsgivarorganisationen KFO för anställda på Folkets hus och parker har HRF tecknat tillsammans med Fastighets. Avtalet innebär en löneökning på 1 695 kronor fördelat på tre år.

Avtalet med arbetsgivarorganisationen Idea gäller för branschanställda hos ideella organisationer, till exempel personal på kaféer som drivs av idrottsföreningar. Där höjs lönerna med 1 650 kronor på tre år på en heltidsanställning.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

Per Persson, HRF:s avtalssekreterare, säger att båda avtalen följer LO-samordningens låglönesatsning.
– Vi har fått igenom låglönesatsningen även här. Vi har fått det vi ska ha, säger han.

I KFO-avtalet finns, liksom i det Gröna riksavtalet, också en ny skrivning om omställningstid vid så kallad hyvling. Det finns dock inte i Idea-avtalet.
– Men vi håller den frågan under lupp. Skulle det vara så att det börjar hyvlas på det avtalsområdet också, så kommer vi att reglera det i nästa avtalsrörelse, säger Per Persson.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 39 artiklar

Alla artiklar i temat (36 till)
Fråga om jobbet.
116
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.