Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter avtal 2017

Så tycker vi om avtalet

Det är både skönt och en besvikelse att det inte blev strejk. Så säger medlemmarna dagen efter att avtalet blev klart och strejken blåstes av.

Publicerad 19 april 2017
Så tycker vi om avtalet
Marcos Contreras, på väg in på Grand Hôtel i sällskap med HRF:s ordförande Malin Ackholt och HRF-ombudsman Cecilia Creutz när konflikten fortfarande hotade. Foto: Anna-Karin Nilsson

Fråga 1: Hur känns det att det inte blev strejk?
Fråga 2: Vad tycker du om avtalet?

Marcos Contreras
Marcos Contreras. Foto: Anna-Karin Nilsson

Marcos Contreras, spa-personal och klubbordförande på Grand Hôtel, Stockholm.
1. – Det känns lite dubbelt. Strejk i sig är inget vi eftersträvar, så det är klart att det är bra att vi har en överenskommelse. Men samtidigt hade det kunnat vara ett tillfälle för medlemmarna att se hur många och starka vi är.
2. – Jag har inte hunnit lusläsa avtalet men vad jag hört är att vi har fått igenom våra viktigaste krav. Men Visita måste också ha fått igenom något och det kan finnas små ändringar i avtalet som är svåra att bedöma nu. Det som är synd är att ingångslönerna inte höjs lika mycket som andra löner i låglönesatsningen. Det gör det antagligen inte lättare att få personal till vår växande bransch.

Foto: Jonas Bilberg
Josefine Bäckström. Foto: Jonas Bilberg

Josefine Bäckström, barista och skyddsombud på Espresso House i Västerås.
1. – Det är skönt att det inte blev strejk. Jag tycker inte att vi ska behöva gå ut i strejk, det ska gå att lösa ändå.

2. – Jag tycker att det blev bra, framför allt med låglönesatsningen. Men det jag är mest glad över är att vi inte gav oss utan kämpade. Vi gav oss inte och vi fick igenom det viktigaste. Jag vet att de som har suttit i avtalsdelegationen har jobbat stenhårt och fått fram det bästa de kunde. Vi fick ett avtal som är bättre än det vi hade innan, så jag är nöjd.

 

Johan Östman. Foto: Rebecka Uhlin

Johan Östman, kock och platsombud på Mälarterassen i Stockholm.
1. – Jag var väldigt laddad, så nu är det mycket samlad energi som jag inte vet vad jag ska göra av. Men med tanke på vad vi lyckades få igenom så var det skönt att vi inte behövde gå i strejk. Om avtalet inte hade blivit så bra som det blev hade det inte känts lika bra.

2. – Vi är självklart alltid värda mer, men så som det var upplagt så hade vi inte kunnat få mycket bättre. Men man ska aldrig vara nöjd utan nu laddar vi om inför nästa avtalsrörelse.
Det här med omställningstid vid hyvling är en nödlösning. Jag tycker att hyvlingen ska bort helt. Det är inte 100-procentigt men jag tror inte vi kunde ha fått det bättre. Nu måste arbetsgivarna i alla fall tänka till. Med tanke på den stora personalbrist vi har är det helt sjukt att vi har behövt slåss för så små förbättringar. Tyvärr har arbetsgivarna inte förstått vad de behöver göra för att locka personal till branschen.

Gustav Thusberg. Foto: Daniel Nilsson

Gustav Thusberg, receptionist och platsombud på Scandic Triangeln i Malmö.
1. – Det är lite både och. Jag tror att det hade varit bra för organisationen om vi hade gått ut i strejk. Men nu fick vi till ett avtal, det är också bra. På hotellet verkar folk väldigt lättade och glada.

2. – Det är ett bra avtal, fast jag hade gärna sett att ingångslönerna hade ökat lika mycket som de andra lönerna. Det var bra att vi fick med omställningstiden vid hyvlingen, fast jag hade velat att vi också hade fått med turordningen enligt las. Det hade varit bra. Men som det är nu kanske det också kan avskräcka arbetsgivare från att hyvla eftersom man inte direkt kommer att tjäna pengar på det. Sedan är det är en hel del nya saker i avtalet som vi får vänta med se hur det spelar ut, som prövotiden på visstidsanställningar.

 

Åsa Björkbacka. Foto: Jonas Bilberg

Åsa Björkbacka, receptionist och skyddsombud på Clarion Collection Hotel Etage i Västerås.
1. – Det är bra att parterna kom överens. Men jag kunde känna en besvikelse först. Nu när vi var så nära hade vi kunnat visa vad vi går för och vad vi tycker.

2. – Det mesta verkar ha gått igenom vad jag har hört, så då tycker jag att det är bra.

 

 

 

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017 Kommentera
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Nyheter Vårt HRF: platsklubben

Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb

Den nya HRF-klubben på Best Western Strand Hotel Visby har fått fler att bli medlemmar i facket – och även chefen gör tummen upp.

Publicerad 8 december 2017 Kommentera
Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb
Joon Svedelius Lindström, Hanna May, Conny Pettersson och Jennifer Persson är några av de HRF:are som dragit i gång klubben. Foto: Karl Melander

Conny Pettersson, vice ordförande:

– Vår klubb är ny, vi bildade den i somras, och då blev jag vice ordförande med en gång. Vi hade inte haft något plats- eller skyddsombud här sedan ett par år, och hade diskuterat hur vi skulle lösa det. Det är ju viktigt att ha facket representerat här. Så vi kom fram till att vi skulle bilda klubb. När vi förstod att det inte fanns någon annan HRF-klubb här på Gotland så blev vi jättesporrade och tyckte det var extra kul att komma i gång.

– Nu har vi bra aktivitet och klubben har fått fler medlemmar. Till exempel har vi lyckats få med nio personer som ska gå olika medlemsutbildningar. Det är jättekul, nästan för bra för att vara sant! Klubbens viktigaste fråga är annars att alla borde ha rätt till en heltidstjänst. Det är ju det sämsta i branschen, alla timanställningar.

– Vår chef är väldigt positivt inställd till att vi har bildat klubb. Det är nästan så att hon pushar oss att hålla i gång, det är både roligt och ovanligt. Alla får gå på fackmöten på arbetstid, det är en ovanlig inställning. Hon ser det som något bra att folk är med i facket.

Nyheter skolinformation

Här får klassen koll på facket

Många unga och nya i branschen har dålig koll på facket och vad som gäller i arbetslivet. Därför satsar HRF på information för gymnasieelever.

Publicerad 7 december 2017 Kommentera
Här får klassen koll på facket
Jackie Lenander pratar fack och lön med sistaårs­eleverna på Sturegymnasiets hotell- och turismprogram. Foto: Christel Lind
Jackie Lenander. Foto: Christel Lind

Är det någon som vet vad facket är?
Lite spritt mumlande och några tveksamma händer kommer upp i luften när Jackie Lenander ställt sin fråga. Hon kommer från Hotell- och restaurangfackets avdelning Syd och är ute på veckans första skolinformation.
Platsen är Sturegymnasiet i Halmstad och eleverna går sista året på hotell- och turismprogrammet.

– Jag har varit ute sex, sju gånger de senaste veckorna. Gymnasieklasserna brukar fråga om vad de ska ha i lön eller om de har rätt till semesterersättning, säger Jackie Lenander, som till vardags är kock och klubbordförande på Casino Cosmopol i Malmö.

– På torsdag ska jag till en sfi-klass. Där brukar eleverna fråga ifall rättigheterna som jag berättar om gäller för dem också. Det tycker jag är rätt så fruktansvärt.

Flera av eleverna som sitter i klassrummet på Sturegymnasiet har sommarjobbat i hotell- och restaurangbranschen och några har extrajobb.
Kunskaperna om fackföreningar, kollektivavtal och löner varierar. »Om man är med i facket så får man rätt lön«, säger någon. »Det är väl ett sånt där kollektivavtal som bestämmer lönen«, fyller en annan i. Andra tror att facket bara är till för att man ska få pengar när man blir arbetslös.

Rebecca Wessman och Alicia Nilsson har jobbat på en restaurang i Halmstad. Det var en ganska bra erfarenhet, båda fick till exempel anställningsbevis.
– Men det är mycket man inte vet hur det ska vara. Jag visste inte att det rörde en själv så mycket och inte bara något som ens föräldrar är med i. Man har jobbat och inte haft så mycket koll, säger Rebecca.
– Jag vet inte om jag hade vågat ifrågasätta min chef, om jag till exempel inte hade fått semesterersättning, säger Alicia.

Rebecca, Alicia och klasskompisarna Emilia Andersson, Fia Birgersson och Desiree Vilhelmsson tycker att det verkar vara bra att vara med i facket. För att de ska kunna bli tuffare och veta vad de kan kräva av en arbetsgivare.
–Det är väldigt mycket med lön och semesterersättning som är svårt att ha koll på. Det är svårt att stå på sig om man inte vet vad som gäller, säger Fia.

Årets resultat

HRF:s skolinformation hösten 2017

  • 56 informationstillfällen avklarade hittills.
  • 65 intresserade skolor.
  • 1 000 elever har nåtts.

Och Jackie Lenander håller med. Hon tipsar eleverna om HRF:s Schysta villkor-app, där de kan kolla om arbetsgivare har kollektivavtal. Själv var hon inte särskilt medveten om sina rättigheter när hon började jobba som kock.
– Jag gick ju aldrig till den lektionen där facket informerade. Så jag gick med först när jag var 22, 23 år, det är ganska sent. Man hoppas att flera ska gå med tidigare, det är så stor risk att de blir utnyttjade där ute annars, säger hon.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 48 artiklar

Alla artiklar i temat (45 till)
Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.