Jimmy lagar med musiksmak
Jimmy Wigh hyllar Dead Prez låt »Be Healthy« med bland annat ett kassettband av kvargpudding. Foto: Linn Bergbrant
Porträttet
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Jimmy lagar med musiksmak

Ett knogjärn av likörpralin och ett kassettband av kvarg. Allt kan hända när Jimmy Wigh skapar desserter inspirerade av hiphopmusik.

Publicerad 17 december 2015
inlinebild
– Att lyssna på hiphop i köket ger mig sinnesro, säger Jimmy Wigh. Foto: Linn Bergbrant

Han har jobbat som kock i snart halva sitt liv. Älskar pulsen och adrenalinet han får i restaurangköket. Men Jimmy Wighs fokus har flyttats från varmrätter till desserter och bakverk. När han inte arbetar som konditor på en golfkrog driver han Pasteleria 413 med ett gäng kompisar. Tillsammans skapar de popup-event där rätter och scenografi är inspirerade av rapartister och favoritlåtar. De populära middagarna, som snabbt blir fullbokade, är som föreställningar med musik, dramatik, ätbara kapitel och fantasifulla detaljer.

Hur började projektet med Pasteleria 413?
– Jag satt på bussen på väg till mitt jobb och lyssnade på Wu-Tang Clan som rappade om »The mystery of chessboxing«. Då slogs jag av tanken – skulle man inte kunna använda ett schackbräde som kakfat och ha vita och svarta tryfflar som pjäser? En kväll testade jag idén på restaurangen och efter det ploppade det upp fler och fler artister i mitt huvud. Jag funderade på hur jag skulle kunna hylla Public Enemy. En av dem, Flavor Flav, älskar att äta på Kentucky Fried Chicken, så jag tänkte att jag skulle fritera glass som såg ut som kycklingklubbor. De kommande veckorna köpte jag rekvisita som mikrofonpuffskydd, hundmatskålar och lp-skivor och började provlaga efter jobbet.

Vad hände sedan?
– När en kompis från Stockholm kom på besök serverade jag honom en avsmakningsmeny på tolv rätter. Jag ville att han ärligt skulle säga vad han tyckte och om jag kunde göra något av det här. Han tyckte att det var det sjukaste han varit med om, fast på ett bra sätt. Som tack skapade han vår logga som dök upp i min brevlåda en månad senare. Den var perfekt, både konditorisk och ghetto på samma gång. Konditori­kulturen är alltid så puttenuttig. Med rosor, hjärtan och grisar. Jag började fundera på vad motsatsen till det är. Kanske ett knogjärn? Det har en fin design men är ondskefullt och laddat med så mycket hat. Men vad händer om man fyller det med något annat? Kanske konjak? Eller gör en pistol som skjuter ut något fint?

Varför är hiphop och desserter en bra kombination?
– Jag är uppvuxen med hiphop så det ligger mig närmast hjärtat. Det är viktigt att det känns äkta, och det skulle det inte göra om jag skulle laga en schlagermeny. Att lägga till musik är att lägga till ett till sinne. Jag använder helt enkelt mitt öra för att komma på nya teman och kombinationer. Att lyssna på hiphop i köket ger mig sinnesro. Om jag till exempel ska rulla en massa chokladbollar behöver jag rap med hög puls. Då får jag upp tempot i kroppen och blir taggad.

Du har medvetet rört dig bort från varmköket, hur kommer det sig?
– Jag ville bort från machokulturen. Jag har aldrig varit så intresserad av att tillaga en stor köttbit utan tycker det är roligare att jobba med grönsaker, förrätter och tillbehör. Jag ville stå i kallkök men det fanns en uppfattning att det bara är för tjejer. Jag tycker att det är kul att lägga upp och arbeta en rätt. Farfar gav mig alltid mycket grönsaker. Han sa att man lever längre då.

Vad är det som lockar med att jobba som konditor?
– Man kan skapa så mycket. Jag fascineras av hantverket och att det måste vara exakta mängder, temperaturer och tekniker. Att glansen i en choklad handlar om kemi. Och så älskar jag socker, grädde och syra!

Vad drömmer du om?
– Att få göra det här fullt ut. Att kunna säga upp sig från sitt jobb och ägna sig åt det man älskar med de personer man älskar. Exakt hur det ska se ut vet vi inte, men till att börja med vill vi ha en lokal med butik där vi kan utveckla skräddarsydda event. Målet är att skapa en frizon där vi kan göra vad vi vill. Vi har många gånger känt oss begränsade, att det alltid är någon annan som bestämmer. Pasteleria 413 ger mig så mycket glädje. Jag blir så otroligt peppad och rörd över att folk vill komma. Att de vill ge av sin tid och sina pengar, det blir jag gråtfärdig av.

Jimmy Wigh

Ålder: 34 år.
Gör: Driver Pasteleria 413 och är konditor på Lyxells.
Bor: Göteborg. Uppvuxen
i Enköping.
Familj: Frun Anna-Karin och barnen Lèon och Luis.
Favoritsötsak: Choklad­biten Skotte! »Jag älskar även punschrullar och allt som är som klassiskt ­farmorgodis.«
Alternativ karriär: »Innan jag började på hotell- och restaurangprogrammet ville jag bli basebollproffs. Jag spelade i juniorlandslaget.«

 Jimmy om facket

»En gång när jag blev felaktigt varslad hjälpte facket mig att återfå min anställning. Jag tycker att facket borde driva frågorna om bättre lön och ob-tillägg hårdare. Jag kan förstå att det är brist på kockar. Det är under­betalt och man sliter ut sin kropp.«

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
123
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.