Nyheter ARBETSMILJÖ

Regionala skyddsombud motarbetas

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud gjorde fler besök under 2016 än året innan. Men besöken skulle kunna vara ännu fler, om inte arbetsgivare ställde in i sista stund, berättar regionala skyddsombudet Christian Forsman.

Publicerad 3 april 2017

De regionala skyddsombuden stöttar mindre arbetsplatser som inte har något eget skyddsombud och kan fungera som stöd för lokala skyddsombud.
Alla ombudsmän inom HRF är även RSO, men det finns också omkring 40 förtroendevalda som har uppdraget.

Så finansieras RSO

De regionala skyddsombuden finansieras med statliga medel och fackförbundens medlemsintäkter. LO:s avtalsråd arbetar för närvarande med ett förslag till ny modell för hur de statliga pengarna ska fördelas mellan förbunden.

Antalet arbetsplatsbesök ökade för HRF:s regionala skyddsombud förra året. Under 2016 gjordes 538 besök, året innan var antalet 441. Det visar den statistik som HRF sammanställer varje år.
Den vanligaste anledningen till att de regionala skyddsombuden besöker en arbetsplats är systematiskt arbetsmiljöarbete. Medicinska och sociala frågor är också vanliga.

Christian Forsman
Christian Forsman. Foto: Anna-Karin Nilsson

Christian Forsman som arbetar på Gothia Towers är förtroendevald och RSO i avdelning Väst.
Under året har han haft fokus på att få i gång systematiskt arbetsmiljöarbete, bland annat på Espresso House.
– HRF-medlemmar hör också av sig till oss från arbetsplatser där det kan ha hänt något, som en olycka eller en brand, eller där de inte har en bra arbetsmiljö.

Har arbetsplatsen varken skyddsombud eller skyddskommitté som kan agera tar Christian Forsman kontakt med arbetsgivaren.
– Vi bjuder in oss och försöker boka ett besök. Rör det den fysiska arbetsmiljön försöker vi göra en skyddsrond. Psykosociala frågor är svårare, då får man försöka prata med medlemmarna.

 Hur reagerar arbetsgivarna?
– Det finns de som välkomnar mig som en resurs, men andra gör allt de kan för att hindra genom att till exempel låta bli att svara på mejl. Det är också vanligt att vi har enats om tid för ett besök men när vi kommer är inte arbetsgivaren eller den ansvarige på plats.

Vad handlade besöken om?

Under 2016 gjorde HRF:s skyddsombud 538 besök på arbetsplatser. Huvudsakliga området för besöken var:

  • Systematiskt arbetsmiljöarbete, 226 besök
  • Medicinska och sociala frågor, 113 besök
  • Teknik, risker som rör maskiner, lyft med mera, 11 besök
  • Yrkeshygien, t ex kemiska hälsorisker, 2 besök
  • Annat, 186 besök

I avdelning Väst gjordes 60 RSO-besök under 2016, året innan 74. Avdelningen räknar dock med att ungefär dubbelt så många besök var inplanerade men ställdes in av arbetsgivaren.

Christian Forsman skulle vilja utveckla rollen som RSO.
– Jag skulle vilja stötta de lokala skyddsombuden mer, särskilt de som är ensamma skyddsombud på arbetsplatsen. Vi har planer på att dela upp ansvaret geografiskt mellan oss regionala skyddsombud i Väst. Då skulle vi också kunna lyfta fram lokala skyddsombud som vill bli RSO. Vi skulle behöva vara fler som har det här uppdraget.

 

 

Nyheter utredning

Regeringen utreder stopp för hyvling

Regeringen vill stoppa så kallad hyvling av tjänster och se ökad trygghet för dem med sms-anställningar. Nu tillsätts en utredning som ska titta på hur detta kan göras. HRF välkomnar initiativet.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
(Foto: Annika af Klercker)
Malin Ackholt, ordförande för HRF.

− Regeringen kommer med riktigt bra förslag. Nu hoppas jag att vi kan få stopp på hyvling av arbetstid och märkliga sms-anställningar. Fackföreningsrörelsen larmar ständigt om hur otrygga anställningar skapar ohälsa. Nu får vi äntligen se politiska beslut som kan skapa ett tryggare arbetsliv, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Det var i går på DN Debatt som regeringen meddelade att man tänker tillsätta en utredning som ska titta på en rad frågor. Hit hör hur man kan stoppa arbetsgivare från att hyvla anställdas tjänster och hur personer med så kallade sms-jobb kan få stärkt anställningstryghet.

Syftet med utredningen är att hitta sätt att minska den stressrelaterade ohälsan på arbetsmarknaden, skriver arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och vice statsminister Isabella Lövin på DN Debatt.

Nyheter internationellt

Svårt för serbiska restaurangfack

I fjol åkte HRF:are till Serbien för att träffa serbiska fackkollegor i hotell- och restaurangbranschen. På många sätt är fackets utmaningar desamma där som här, men förutsättningarna för fackligt arbete är betydligt sämre, konstaterar de.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
Svårt för serbiska restaurangfack
Slobodanka Zlatanovic, ordförande för klubben på Ikea i Karlstad, pratade inför serbiska förtroendevalda i hotell- och restaurangbranschen. Foto: Privat
Slobodanka Zlatanovic med Dragan Cvetkovic, ordförande för serbiska facket SSUV och Pelle Brandt, HRF-ombudsman. Foto: Privat

Hög arbetslöshet, ekonomisk brottslighet och låga löner. Arbetsmarknaden i Serbien är tuff och utmaningarna för fackförbunden i landet är stora. Sedan några år tillbaka arbetar LO-distriktet i Västsverige och Olof Palme-centret med ett projekt för att stärka deras position, bland annat genom studiebesök och erfarenhetsutbyten. Hittills har en rad svenska fackförbund varit på plats och träffat sina serbiska motsvarigheter. I fjol var det HRF:s tur. Slobodanka Zlatanovic, klubbordförande på Ikea-restaurangen i Karlstad, var en av dem som åkte.
– Det var jätteintressant att se hur de arbetar. Förutsättningarna är helt andra där.

Förra året gjorde Slobodanka två resor till provinsen Vojvodina i norra Serbien, tillsammans med en ombudsman från HRF. På schemat stod seminarium med representanter från fackförbundet SSU, som organiserar hotell- och restauranganställda, och serbiska motsvarigheten till LO, SSSV.
– Vi berättade om hur vi arbetar med kollektivavtal, medlemsvärvning, hur vi når våra medlemmar och vad jag gör som ordförande. Det var sådana saker de ville veta. De berättade om hur de arbetar. De har det ganska svårt, säger Slobodanka.

Fakta: Om projektet

LO-distriktet i Västsverige driver sedan 2012 ett projekt tillsammans med serbiska motsvarigheten till LO, SSSV, i den serbiska provinsen Vojvodina. Syftet med projektet är att stärka den fackliga organisationen, öka organisationsgraden och öka jämställdheten. Hittills har runt 3 000 fackligt engagerade serber deltagit i projektets utbildningar,  och erfarenhetsutbyten.

I Serbien finns inte nationella kollektivavtal. I stället är det den lokala klubben på varje arbetsplats som tecknar avtal med arbetsgivaren. På arbetsplatser utan kollektivavtal finns i stället en lagstadgad minimilön som parlamentet beslutat om. Slobodanka säger att ett av de största problemen för det serbiska facket är att de inte alls arbetar politiskt.
– De kan inte vara politiskt aktiva. Men då kan de inte heller förändra något på riktigt. De har det väldigt tufft, men de förtroendevalda tror på det de gör.

Fakta: Facket i Serbien

Det fackförbund som HRF har träffat heter SSUTS, Smostalni sindikat ugostiteljstava i turizma. Dess lokala avdelning i Vojvodina heter SSUV. Det ingår i paraplyorganisationen SSSS, motsvarande LO.

Det finns en möjligt att det blir en tredje resa för HRF till Serbien inom projektet. Slobodanka skulle gärna åka tillbaka.
– Vi har blivit jättegoda vänner. Förra gången ville vi inte åka hem, vi kände att vi inte var färdiga. Det är väldigt nyttigt för både oss och dem.

Nyheter hotellstädning

Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell

Snart kan gäster på alla hotell inom Nordic Choice-kedjan välja bort städning under sin vistelse. Det ska dock inte påverka städpersonalen nämnvärt, säger Henrik Berghult, vice president på Clarion hotels.

Publicerad 23 maj 2017 Kommentera
Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell
På Clarion-hotellen har gästerna i snart ett år kunnat välja bort städning. Nu ska konceptet införas på alla Nordic Choice-hotell. Foto: Sofia Andersson
Henrik Berghult.

Redan i höstas blev det möjligt för gäster på Clarion-hotellen i Sverige och Norge att välja bort städning under sin vistelse. Som tack fick de bonuspoäng, som i sin tur kan skänkas till välgörenhet. Förhoppningen var att mindre städning skulle spara på både miljön och drifts- och personalkostnader. Nu har projektet, som kallas Green Stay, utvärderats. Henrik Berghult, vice president Clarion hotels, är nöjd med resultatet.
– Det har fallit ut väl. Totalt har vi haft 50 000 Green Stay-nätter sedan vi började och vi har donerat en miljon kronor till välgörenhet, säger han.

Kedjan har även sparat pengar på konceptet, främst i form av minskad användning av vatten och kemprodukter, berättar Henrik Berghult. Däremot har det inte direkt inneburit att städpersonalen fått färre timmar, säger han.
– På personalkostnaderna har vi inte sett den besparing man skulle kunna tro. Är du schemalagd så får du ju inte gå hem för att gästerna hänger ut Green Stay-skylten. I rent rumsstäd har vi ingen besparing alls. I stället har vi kunnat omfördela resurserna, så att man kanske kan göra saker som man inte hunnit med annars.

Av de gäster som bott mer än en natt har i genomsnitt 15 procent valt Green Stay. Men det skulle inte gå att schemalägga städpersonalen utifrån att ett visst antal gäster väljer bort städning, säger Henrik Berghult.
– Det är lite för lite volym och för stor variation över veckans dagar. På ett hotell kan det vara 20 procent en dag och 1 procent en annan dag.

Nordic Choice-kedjan tänker nu införa Green Stay-konceptet på alla sina hotell.

Fråga om jobbet.
115
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.