Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

…och därför vill SHR hålla avtalslönerna nere

-- Deltid kan vara alldeles utmärkt för vissa men inte för andra. Självklart, om det nu är så att det är ett problem får man söka sig någon annanstans, säger Eva Ästling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Eva Östling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare.

Vilka är SHR:s avtalskrav?
– Att vi ska följa industrins märke, rakt av. 2,6 procent på 12 månader. Sedan har vi en önskan om att diskutera yrkesintroduktionsfrågor. Där hoppas jag att vi kan komma vidare och hitta en form för det arbetet.

Vilken fråga är viktigast?
– Nu är det ju tyvärr så att det blir ett ettårigt avtal. Då finns det inte så mycket att göra egentligen än lönefrågan. Då är det de 2,6 procenten. Sedan vill vi hålla tag i ingångslönerna. De får inte utvecklas i samma takt.

Innebär det att ni vill sänka lönerna ­i avtalet?
– Nej, absolut inte. Utan vi säger att ingångslönerna inte får utvecklas i samma takt som den löneökning som vi talar om som 2,6 procent. Det är det vi säger.

Varför är de 2,6 procenten så viktiga?
– Därför att vi har ett märke, det är ett etablerat sätt vi har arbetat med i alla år på den svenska marknaden. Sveriges ekonomi klarar inte mera. Våra medlemsföretag är de företag på den svenska marknaden som har lägst marginaler, vi klarar inte mer än den 2,6 procenten. Då innebär det arbetslöshet.

Det går bra för branschen. Borde inte också de som arbetar få en del av det?
– Den ökade omsättningen leder förhoppningsvis till behov av nya anställda. Det finns ingenting som är så illa som att ha en hög arbetslöshet. Vi är de som faktiskt kan bidra här. Men marginalerna är tyvärr för dåliga i vår bransch.

En HRF:are tjänar i genomsnitt 20 412 ­kronor i månaden. Hur ser du på det?
– Många av dem som har jobbat länge i branschen har inte fått en bra löneökning. Vi har fått en sammanpressad löneutveckling för att ingångslönerna har höjts så mycket. De som är nya i yrket har samma löner som dem som har jobbat i flera år. Det är inte rätt.

Andelen anställda på minimilöner är hög, hur ser du på det?

– Oerhört många av dem som arbetar i vår bransch är unga människor. Det är inte så konstigt att man går in på ingångslöner när man är ung. Men genom att vi har så många unga och tämligen höga ingångs­löner har vi inte löneutvecklingen.

Ett problem som många i branschen pekar ut är deltiderna.
– Det är återigen utefter ens livssituation som man väljer arbete. Vår bransch kan inte ha åtta till fem-jobb. Det finns inte en chans. Då har vi människor på plats när vi inte har några gäster, det fungerar inte, det tror jag var och en vet. Jag har full förståelse för att många skulle vilja ha en heltidstjänst och arbetsgivaren ska givetvis försöka möta dessa önskemål, så långt det är möjligt. Deltid kan vara alldeles utmärkt för vissa men inte för andra. Självklart, om det nu är så att det är ett problem får man söka sig någon annanstans.

Är det SHR som bestämmer löneökningen på 2,6 procent?
– Vi följer ju märket. När vi första gången fick höra att det hamnade på 2,6 procent kippade vi efter andan. Det är inte vad våra företag klarar. Jag kan säga att jag sa många gånger att det här är alldeles för högt.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Vi har inte börjat förhandla än men vi har en indirekt varsel nu som är anmärkningsvärt. I och med att Handels har varslat flera leverantörer vågar jag påstå att det är så nära man kan komma en sympatiåtgärd. När man har varslat alla leverantörerna kommer det att drabba våra medlemmar direkt.

Läs intervjun med HRF:s förbundsordförande Ella Niia här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter arbetskraftsmigration

Domar ger arbetskraftsinvandrare nytt hopp

Två domar från Migrationsöverdomstolen ger nytt hopp till arbetskraftsinvandrare vars arbetsgivare gjort mindre misstag. Frågan är om det verkligen kommer att hjälpa hotell- och restaurangbranschens utsatta arbetskraftsmigranter.

Publicerad 15 december 2017 Kommentera
Domar ger arbetskraftsinvandrare nytt hopp
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens många arbetskraftsinvandrare. Hon säger att Migrationsöverdomstolens beslut är bra, men att det behövs mer för att hjälpa branschens utsatta arbetskraftsmigranter. Foto: Elis Hoffman

Den ena domen gäller en pizzabagare från Irak som nekats förlängt arbetstillstånd. Orsaken var att han under ett år haft en månadslön som låg 460 kronor under kollektivavtalet. När felet upptäcktes betalade arbetsgivaren pengarna ut retroaktivt, men Migrationsverket sade ändå nej.
Den andra gäller en systemutvecklare som under en period inte omfattats av sjukförsäkring och tjänstepension, och därför nekats permanent uppehållstillstånd.

Båda besluten överklagades till Migrationsöverdomstolen, som i veckan meddelade att man går emot Migrationsverket. Domstolen menar att arbetsgivaren i båda fallen gjort administrativa misstag, och att det måste göras en helhetsbedömning av situationen.

Beslutet går inte att överklaga och ger arbetskraftsinvandrare mer trygghet, menar experter.
– Den här domen sätter stopp för de orimliga utvisningarna av arbetskraftsinvandrare. Migrationsöverdomstolen slår fast att personer som arbetar och försörjer sig själva inte får utvisas på grund av små fel eller misstag som beror på arbetsgivaren. Det måste göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet, vilket Migrationsverket tidigare inte har gjort, skriver Fredrik Bergman, jurist på Centrum för rättvisa som drivit ett av ärendena, i ett pressmeddelande.

Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

Många som kommer till Sverige för att arbeta hamnar på hotell och restauranger. Hotellstäderskan och HRF:aren Tseegii Byambadorj är en av dem. Hon har egna erfarenheter av att drabbas när arbetsgivare gjort fel, och välkomnar domstolens beslut.
– Jag tycker att det låter bra. Det finns många arbetsgivare som vill göra rätt, men inte har så bra koll. Myndigheterna måste också bli bättre på att informera om vad som krävs.

Samtidigt är det inte alla arbetsgivare som vill göra rätt, utan snarare utnyttjar arbetskraftsinvandrares utsatta situation, säger Tseegii Byambadorj.
– Det finns många sådana i den här branschen. För att komma åt dem behövs mer. Jag hoppas att man kan ändra reglerna.

Från den 1 december infördes vissa ändringar av reglerna kring arbetskraftsinvandring, men riksdagen anser inte att dessa ändringar är tillräckliga utan bad i november regeringen att återkomma med ett nytt lagförslag så snart som möjligt.

Nyheter arbetsmiljö

Så påverkar mobbning branschanställdas hälsa

Hur påverkas man av att mobbas och trakasseras på jobbet, eller att se en kollega bli utsatt? Det har en ny rapport tagit reda på. Cirka 10 000 anställda har deltagit i undersökningen. Hotell- och restaurangbranschens anställda hör till dem som har det tuffast.

Publicerad 15 december 2017 Kommentera
Så påverkar mobbning branschanställdas hälsa
Motigt att gå upp och åka in till jobbet? Ungefär var tredje anställd känner flera gånger i veckan psykiskt obehag för att gå till sitt arbete. Foto: Istockphoto

Ungefär var tredje anställd kan flera gånger i veckan känna psykiskt obehag inför att gå till jobbet, och upplever mobbning på arbetet. Det visar Jobbhälsobarometerns nya rapport. Rapporten gör ingen skillnad på om det är deltagaren själv eller en kollega som blir trakasserad.

Bland kvinnor har 16–17 procent upplevelser av mobbning, oavsett könsfördelningen på arbetsplatsen. På kvinnodominerade arbetsplatser upplever 23 procent av männen mobbning, annars är 11–12 procent utsatta.

Det finns också skillnader beroende på om man invandrat till Sverige eller är född här.
Av dem som är födda i ett annat land än Sverige svarar 22 procent att man själv eller någon kollega har blivit utsatt. Motsvarande siffra är 14 procent för dem som är födda i Sverige.

Om Jobbhälsobarometern

  • Cirka 10 000 personer deltar.
  • Deltagarna jobbar minst halvtid.
  • Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsor står bakom undersökningen.

Bland yrkesgrupperna har anställda inom hotell, restaurang, catering och storhushåll det tuffast. I dessa yrken tror 16 procent av dem som upplevt mobbning och trakasserier att hälsan påverkas. De tror också att det kommer att vara ett hinder för att jobba kvar på det nuvarande arbetet om två år.
Inom handeln och vården är motsvarande siffra 11 procent. Lägst ligger branscher som juridik och ekonomi, med 4 procent.

Deltagarna fick också uppskatta sin risk att insjukna. De anställda i restaurangyrkena, vård samt utbildning är mest negativa. Var tredje tror att de kommer att ha sjukfrånvaro på fyra dagar eller mer det kommande året.

Tydlig koppling mellan hur man behandlas på sitt arbete, vilka känslor man har inför att gå till jobbet, och sjukfrånvaron

Det finns ett samband mellan sjukfrånvaro och mobbning, visar undersökningen. När man delade upp deltagarna efter hur mycket de hade varit sjuka de senaste 12 månaderna så visade det sig att ju längre sjukfrånvaro, desto större andel hade upplevt mobbning och trakasserier.

– I och med att det finns en så tydlig koppling mellan hur man behandlas på sitt arbete, vilka känslor man har inför att gå till jobbet, och sjukfrånvaron så tror vi att det systematiska arbetsmiljöarbetet måste stärkas, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor i ett pressmeddelande.

Nyheter forskning

Hallå där, Lotte Wellton

Lotte Wellton, doktorand på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, lägger i dag fram en avhandling om ideal inom restaurangnäringen. Branschen har en dålig inställning till arbetstider och omodern arbetsorganisation, visar forskningen.

Publicerad 15 december 2017 Kommentera
Hallå där, Lotte Wellton
– Människor betalar med sin tid, säger doktorand Lotte Wellton. Foto: Istockphoto, Ulf Huett
Lotte Wellton. Foto: Ulf Huett

På vilket sätt är branschen omodern?
– Man lär sig på det gamla sättet, på plats i ett mästare-lärlingsförhållande. Erfarenhet räknas som den enda meriten. Man jobbar för ögonblicket, vilket leder till att planering och långsiktighet blir lidande.

Varför är det problematiskt att hantverkskunskap och erfarenhet rankas högt?
– Det kan leda till hierarkiska ledarskap. Det finns en tendens till fostrande, att man trycker till folk. Man tar inte tillvara utbildning.
Det är bra att ha erfarenheter men det blir fel om det är det enda som avgör kompetensen. Det är också intressant att en kock kan bli chef utan att ha ledarerfarenhet. Det kanske inte är den med störst hantverkskunnande som ska vara köksmästare.

Mer om avhandlingen

Lotte Wellton har besökt mindre restauranger på Öland och i några större städer. Hon har varit på plats i köken och matsalarna där hon studerat hur kockar, serveringspersonal och andra i branschen jobbar. Hon har intervjuat ägare, chefer och personal.
Avhandlingen heter ”Making meals in restaurants – Daily practices and professional ideas”.

 

 Vad får det för följder när planeringen brister?
– Människor betalar med sin tid. Så fort det inte har planerats lägger man på några timmar. Det blir tio timmar i stället för åtta. Vissa gånger får de anställda inte ens betalt för det. Det finns en lojal uthållighet, som leder till att man jobbar tills man är klar. Det blir tungrott för alla och kan påverka människors humör.

Vad borde branschen ta tag i först?
– Inställningen till arbetstiden. Jag tror att den bidrar till dåligt ledarskap och har stor inverkan på hur saker går till. Det skulle gå att förbättra organisationen om man planerade och utvärderade mer. Då skulle det bli lättare att behålla kunnig personal i stället för att skrämma bort folk.

Du har själv jobbat inom branschen under många år. Blir du förvånad av resultatet?
– Ja, lite faktiskt. Jag har ju själv jobbat långa pass, men det här var värre. Framför allt gäller det säsongsföretagarna på Öland.

Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.