Nyheter avtal 2012
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

…och därför vill SHR hålla avtalslönerna nere

-- Deltid kan vara alldeles utmärkt för vissa men inte för andra. Självklart, om det nu är så att det är ett problem får man söka sig någon annanstans, säger Eva Ästling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare.

Publicerad 11 april 2012
inlinebild
Eva Östling Ollén, vd för Sveriges hotell- och restaurangföretagare.

Vilka är SHR:s avtalskrav?
– Att vi ska följa industrins märke, rakt av. 2,6 procent på 12 månader. Sedan har vi en önskan om att diskutera yrkesintroduktionsfrågor. Där hoppas jag att vi kan komma vidare och hitta en form för det arbetet.

Vilken fråga är viktigast?
– Nu är det ju tyvärr så att det blir ett ettårigt avtal. Då finns det inte så mycket att göra egentligen än lönefrågan. Då är det de 2,6 procenten. Sedan vill vi hålla tag i ingångslönerna. De får inte utvecklas i samma takt.

Innebär det att ni vill sänka lönerna ­i avtalet?
– Nej, absolut inte. Utan vi säger att ingångslönerna inte får utvecklas i samma takt som den löneökning som vi talar om som 2,6 procent. Det är det vi säger.

Varför är de 2,6 procenten så viktiga?
– Därför att vi har ett märke, det är ett etablerat sätt vi har arbetat med i alla år på den svenska marknaden. Sveriges ekonomi klarar inte mera. Våra medlemsföretag är de företag på den svenska marknaden som har lägst marginaler, vi klarar inte mer än den 2,6 procenten. Då innebär det arbetslöshet.

Det går bra för branschen. Borde inte också de som arbetar få en del av det?
– Den ökade omsättningen leder förhoppningsvis till behov av nya anställda. Det finns ingenting som är så illa som att ha en hög arbetslöshet. Vi är de som faktiskt kan bidra här. Men marginalerna är tyvärr för dåliga i vår bransch.

En HRF:are tjänar i genomsnitt 20 412 ­kronor i månaden. Hur ser du på det?
– Många av dem som har jobbat länge i branschen har inte fått en bra löneökning. Vi har fått en sammanpressad löneutveckling för att ingångslönerna har höjts så mycket. De som är nya i yrket har samma löner som dem som har jobbat i flera år. Det är inte rätt.

Andelen anställda på minimilöner är hög, hur ser du på det?

– Oerhört många av dem som arbetar i vår bransch är unga människor. Det är inte så konstigt att man går in på ingångslöner när man är ung. Men genom att vi har så många unga och tämligen höga ingångs­löner har vi inte löneutvecklingen.

Ett problem som många i branschen pekar ut är deltiderna.
– Det är återigen utefter ens livssituation som man väljer arbete. Vår bransch kan inte ha åtta till fem-jobb. Det finns inte en chans. Då har vi människor på plats när vi inte har några gäster, det fungerar inte, det tror jag var och en vet. Jag har full förståelse för att många skulle vilja ha en heltidstjänst och arbetsgivaren ska givetvis försöka möta dessa önskemål, så långt det är möjligt. Deltid kan vara alldeles utmärkt för vissa men inte för andra. Självklart, om det nu är så att det är ett problem får man söka sig någon annanstans.

Är det SHR som bestämmer löneökningen på 2,6 procent?
– Vi följer ju märket. När vi första gången fick höra att det hamnade på 2,6 procent kippade vi efter andan. Det är inte vad våra företag klarar. Jag kan säga att jag sa många gånger att det här är alldeles för högt.

Hur stor är risken för en konflikt?
– Vi har inte börjat förhandla än men vi har en indirekt varsel nu som är anmärkningsvärt. I och med att Handels har varslat flera leverantörer vågar jag påstå att det är så nära man kan komma en sympatiåtgärd. När man har varslat alla leverantörerna kommer det att drabba våra medlemmar direkt.

Läs intervjun med HRF:s förbundsordförande Ella Niia här.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter visstider

Högt städtempo ökar risken för skador

De många otrygga anställningarna skapar tysta och hårt arbetande städare. Det säger Marie Birgersson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, som arbetat mycket med hotellstädares arbetssituation.

Publicerad 18 januari 2017 Kommentera
Högt städtempo ökar risken för skador
Med högre tempo ökar risken för skador. Foto: Istockphoto

– Det här är en tyst grupp som ofta kör på som om de vore elitidrottare, säger Marie Birgersson, som själv har arbetat som hotellstädare. Hennes känsla är att det har blivit vanligare med till exempel allmän visstid i hotellbranschen.
– Som jag ser det är det en tendens. Samma med att man hellre anställer på deltid snarare än heltid.

Även anställningsformen enstaka dagar har blivit vanligare, upplever Marie Birgersson. Det är också den mest otrygga gruppen anställda, säger hon.
– De arbetar ofta väldigt hårt. De flesta vågar inte klaga för då kanske de inte blir inringda för mer arbete. Många är inte heller med i facket, av ekonomiska skäl. Man vet inte hur ens ekonomiska situation ser ut framöver.

Tidsbegränsad anställning

Det finns olika former av tidsbegränsade anställningar beskrivna i lagen om anställningsskydd:
– allmän visstidsanställning
– vikariat
– säsongsanställning
– provanställning
– pensionär som fyllt 67 år

Förutom den personliga effekten för dem med otrygga anställningar, påverkar användandet av dessa även de tillsvidareanställda, säger Marie Birgersson.
– Städtakten dras upp. De som inte har fasta tjänster håller ofta ett högre tempo, de måste visa att de är duktiga. Med högre tempo ökar risken för skador.

Och när extra-anställda får problem med kroppen är det inte alla arbetsgivare som tar sitt ansvar, ser Marie Birgersson.
– De flesta städare som har jobbat länge får ont i sina kroppar. Men arbetsgivaren har inte rehabansvar för dem som bara arbetar extra.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter visstider

Allt fler städare blir visstidsanställda

Tidsbegränsade anställningar är dubbelt så vanliga bland städare som bland alla anställda. Det visar siffror som SCB tagit fram på uppdrag av fyra fackförbundstidningar. Allra vanligast är visstider bland manliga städare.

Publicerad 18 januari 2017 Kommentera
Allt fler städare blir visstidsanställda
Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland manliga städare är andelen tidsbegränsade anställningar större. Foto: Istockphoto

Statistiska centralbyrån har på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen tagit fram statistik över utvecklingen av visstidsanställningar bland städare från år 1997 fram till 2016. Siffrorna visar att visstidsanställningar är nästan dubbelt så vanliga bland städare som bland anställda på hela arbetsmarknaden. Det har dessutom ökat mer bland städare än bland anställda generellt.

Sofie Rehnström. Foto: LO

1997 arbetade 14 procent av alla anställda i Sverige med en tidsbegränsad anställning. År 2015 hade det ökat till 16 procent. Bland städare har andelen ökat från 23 till 30 procent under samma period.
– Jag tror att det är så enkelt att det är ett sätt som arbetsgivarna lärt sig spara pengar på. Arbetsgivarna har blivit bättre på det vi kallar att precisionsbemanna, att bara betala för precis den timmen eller tiden som man jobbar, inte för pauser och raster eller mindre effektiva timmar, säger Sofie Rehnström, utredare på LO.

Städyrket är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Men bland de män som jobbar med städning är andelen tidsbegränsade anställningar större än bland kvinnliga städare. 33 procent av de manliga städarna jobbar visstid medan 29 procent av de kvinnliga städarna gör det.
– Jag vet inte riktigt inte vad det kan bero på. Det går mot det vanliga mönstret på arbetsmarknaden. Traditionellt är ju kvinnor mer visstidsanställda än män, säger Sofie Rehnström.

Undersökningen

SCB tog fram siffrorna ­på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och
Seko-tidningen. Artikeln är ett samarbete mellan de fyra tidningarna, som alla har städare bland sina läsare.

Att de tidsbegränsade anställningarna har ökat är både LO och arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv eniga om. Förra året tog de fram en gemensam rapport som visar på samma sak. Utredare från LO var Sofie Rehnström. Hon tror att en orsak är att det finns fler anställningsformer, som till exempel allmän visstid, som möjliggör för arbetsgivare att visstidsanställda i högre grad än tidigare.
– Oavsett hur arbetsgivarna hackar upp anställningarna får de ändå in personer som vill jobba. Jag vill absolut inte förringa de här jobben. Det är villkoren som är fel, säger hon.

För att komma åt problemet måste en rad saker göras – helst samtidigt, säger Sofie Rehnström.
– Vi behöver införa begränsningar, till exempel av hur kort tid du kan vara anställd. Vi behöver minska arbetslösheten och angripa det avtalsvägen. Det är vi i facken som är den mothållande kraften.

Patrik Karlsson. Foto: Svenskt Näringsliv

Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, arbetade också med rapporten. Han tror att en förklaring till att visstiderna blivit fler är att konsumenterna i dag förväntar sig mer flexibilitet från företagen, vilket i sin tur ökar företagens behov av flexiblare bemanning. Att arbetare visstidsanställs i betydligt högre grad än tjänstemän menar Patrik Karlsson ligger i arbetsuppgifternas natur.
– Det är i många av arbetarnas arbetsuppgifter som variationen i verksamheten slår, till exempel över de olika säsongerna.

Svenskt Näringsliv och LO:s egen rapport visar att två av tre som har en tidsbegränsad anställning egentligen skulle föredra en tillsvidareanställning.

Kan något göras för att fler ska kunna få tillsvidaretjänster?
– Du kan aldrig få en situation där alla är nöjda, där vi samtidigt uppfyller företagens behov. Det är en utopi, säger Patrik Karlsson.

Statistiken har tagits fram av SCB på uppdrag av Hotellrevyn, Fastighetsfolket, Kommunalarbetaren och Sekotidningen. Grafik: Elin Steen, Kommunalarbetaren och Sofia Andersson, Hotellrevyn.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ingår i temat: Otrygga jobb 12 artiklar

Alla artiklar i temat (9 till)
Nyheter A-kassan HRAK

Över 70 000 medlemmar för HRAK


Allt fler hotell- och restauranganställda går med i a-kassan HRAK. Vid årsskiftet hade kassan precis fått över 70 000 medlemmar.

Publicerad 16 januari 2017 Kommentera
Karin Pettersson 2013
Karin Pettersson, chef för HRAK. Foto: Rebecka Uhlin

Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, fortsätter att öka. Under 2016 gick cirka 4 500 branschanställda med i kassan och i december hade HRAK 70 055 medlemmar.
– Det kommer ständigt nya serviceproffs in i branschen och vi är bra på att berätta att vi finns och varför man ska vara medlem, säger Karin Pettersson, chef för HRAK.

A-kassan är beredd att fortsätta växa, målet för 2017 är 74 000 medlemmar.
Behöver ni anställa fler eller göra något annat för att kunna ta hand om alla medlemmar?
– Vi har en ständig bevakning på arbetslösheten och står alltid startklara om den skulle öka. Men vi tror inte att andelen arbetslösa ökar väsentligt i år. Sedan arbetar vi hela tiden med att utveckla service och stöd för våra medlemmar.

På LO-området är Kommunals a-kassa störst med över 553 000 medlemmar, följt av IF Metalls kassa där cirka 278 000 personer är med.

Fråga om jobbet.
461
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.