Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter avtal 2017

Låst läge i avtalsförhandlingarna

Förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal mellan HRF och Visita fortsatte i helgen och i går, måndag. Men läget är låst och än är inget avtal i sikte.

Publicerad 4 april 2017
Låst läge i avtalsförhandlingarna
HRF och Visita har ännu inte kunnat enas om hur löneutrymmet ska beräknas. Foto: Anna-Karin Nilsson, Colourbox
Malin Ackholt, ordförande HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

I fredags blev ett nytt kollektivavtal för industrin klart. Det var först då som Hotell- och restaurangfacket och Visita kunde börja diskutera lönenivåer. Industriavtalet innehåller löneökningar motsvarande ett värde av 6,5 procent på tre år. Där finns också en låglönesatsning för dem som tjänar under 24 000 kronor. För HRF och andra låglöneförbund är den delen extra betydelsefull.

HRF och Visitas förhandlare träffades både under söndagen och måndagen, men har ännu inte kunnat enas om ett nytt avtal. Enligt HRF:s ordförande Malin Ackholt står parterna långt ifrån varandra.
– Vi är oense om löneutrymmet och hur det ska beräknas. Vi i HRF utgår från industrins uppgörelse. Det gör inte Visita, som vi uppfattar det. Sedan är det också frågan om hyvling av tjänster som inte är löst, säger hon.

När det gäller hyvlingen så tittar parterna på avtalet för handeln som blev klart i helgen. Där kom fack och arbetsgivare överens om en omställningstid för den som får sin tjänst hyvlad. Det är samma krav som HRF har fört fram i förhandlingarna med Visita.

Om HRF och Visita kommer till ett läge där fortsatta förhandlingar inte är meningsfulla, så avslutas de i oenighet. Då kan avtalet sägas upp och parterna är fria att varsla om eventuell konflikt. På frågan om hur nära förestående ett varsel är, svarar Malin Ackholt så här:
– Vi har ansvar för att försöka teckna ett avtal för våra medlemmar. I nuläget uppfattar vi att arbetsgivarsidan inte vill följa det som gäller på svensk arbetsmarknad, det vill säga industrins märke. Det är vår bild.

Johan Östman, HRF. Foto: Anna Simonsson

Samtidigt som förhandlingarna har pågått har förtroendevalda i HRF varit ute och informerat medlemmar om vad som händer om det skulle bli konflikt. En av dem är kocken och skyddsombudet Johan Östman i Stockholm.
– Vi har framför allt varit på välorganiserade och stora arbetsplatser, där det är stor risk att de blir berörda om det blir konflikt. Vi har också värvat fler medlemmar. Om man jobbar på en arbetsplats där det blir strejk, så kan man bara få ersättning om man är med i HRF, säger han.

Hotell- och restaurangfacket har de senaste dagarna också fått stöd från andra LO-förbund, bland annat genom postningar i sociala medier.
– Det visar att vi har en samordning som är fullständig inom LO. Vi gick in i avtalsrörelsen med den intentionen, och det här visar att vi är enade, säger Malin Ackholt.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 39 artiklar

Alla artiklar i temat (36 till)
Nyheter jobbyte

De får testa varandras yrken

En diskare vid espressomaskinen, en kock i disken och konditorn i kassan. När K-Märkt har jobb­ytarvecka u­pptäcker de anställda ­utmaningen i jobbarkompisarnas arbete.

Publicerad 26 juni 2017 Kommentera
De får testa varandras yrken
Diskaren Godfred Brown visar vad han lärde sig senast det var bytesvecka. Stephanie Roosman stod för instruktionerna. Foto: Rebecka Uhlin
Jens Dolk. Foto: Rebecka Uhlin

»Ditt jobb är så enkelt, bara stå och göra kaffe. Du skulle se hur tungt vi har det i köket.«
När Jens Dolk, delägare i K-Märkt, hörde någon säga så bestämde han sig. Han skrev en lapp och lade ut på Instagram: »Swap week, om två veckor kör vi.«

Sedan dess har restaurangen haft två tillfällen då de som varit intresserade har fått prova på någon annans arbetsuppgifter.
– Jag valde bageriet där jag är helt lost och fick gå upp skittidigt på morgonen, berättar Jens Dolk.
Den senaste bytesveckan provade 15 av de 44 anställda någon kollegas uppgifter.

Diskaren Godfred Brown blev barista.
– Det var så kul! Det var inte svårt, jag gjorde espresso, latte och cappuccino. Jag försökte lite med latteart men på den nivån är jag inte.
Stephanie Roosman instruerade Godfred.
– Jättekul, det blev superlyckat. Han fick göra allt själv efter en stund, säger Stephanie.
Hon har själv inte varit med och bytt.

Disken måste fungera. Därför var vi två som ersatte Godfred.Hanna Normark, kock och delägare

Kocken och delägaren Hanna Normark provade Godfreds jobb i disken.
– Disken är jätteviktig, den måste fungera. Därför var vi två som ersatte Godfred. Men tur att det var ganska lugnt den dagen, säger Hanna Normark.
Som delägare finns det en särskild poäng med att veta hur andra har det där de jobbar, påpekar hon.
Men det var bra även för andra, säger Jens Dolk.
– Det gav förståelse och respekt för varandras sysslor. Man ser att alla behövs för att vi ska vara en restaurang som funkar.

Kocken Emil Eliasson testade patisseriet och konditorn Agnes Kantén gjorde ett inhopp i lunchkassan.

Konditorn Agnes Kantén stod i lunchkassan, där 600–800 gäster passerar varje dag. Tur nog hade Agnes kassavana från patisseriet.
– Det var stressigt att stå i dubbel­kassan och det var väldigt annorlunda att stå still på ett ställe. Hos oss kan man ju springa runt och göra olika saker.
Kocken Emil Eliasson provade att vara i patisseriet.
– Jag fick väl inte göra något jätteavancerat. Det blev chokladbollar, en bavaroisebakelse och gelé­godis. I köket kan man köra lite mer på känsla, som konditor måste man vara mer noggrann och följa recept. Men det var jätteroligt.

När K-Märkt lade ut bilder från bytena på sitt Instagram var det med hashtags som »#ursäktaomdetblevsaltiställetförsockerikakan«.
Men så illa var det inte, säger Jens Dolk.
– Inget gick helt åt helvete, men vi kanske inte hade Stockholms bästa bulle den dagen jag var i bageriet. Det blir inte lika effektivt som vanligt, men det är värt det. Och kan vi göra det kan vem som helst göra det, för vi är ganska oorganiserade.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 39 artiklar

Alla artiklar i temat (36 till)
Nyheter jobbyte

»De som hoppar in lär sig mycket på vägen«

Att prova kollegans jobb kan leda till bättre teamkänsla och förståelse för varandras uppgifter, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 26 juni 2017 Kommentera
»De som hoppar in lär sig mycket på vägen«
Industrin har använt sig av arbetsrotation i över 30 år. Foto: Colourbox

Även arbetsgivaren tjänar på att ha en bred kompetens så att folk kan hoppa in vid behov, säger Marina Nilsson.
– Men det är något som sker i ganska stor utsträckning i branschen även i vanliga fall.

När Marina Nilsson arbetat som kock har hon fått hjälp av till exempel diskare som hackat grönsaker.
– De som hoppar in lär sig mycket på vägen. Det finns köksbiträden som till slut kan göra kockuppgifter, tyvärr utan att ha papper på vad de kan.

Marina Nilsson.

För att jobbytet ska bli bra för alla måste det vara frivilligt, säger Marina Nilsson.
– Det finns också arbetsmiljö­frågor att tänka på, som att den som hoppar in i disken behöver halkfria skor och de som är nya i köket måste få en genomgång av maskinerna.

Mer systematisk arbetsrotation är vanligare inom andra branscher, framför allt i industrin. De anställda har då ett schema där de växlar uppgifter, efter ett par minuter eller efter längre tid, ibland flera veckor.
Industrin började med rotation på 1980-­talet, när det var svårt att behålla personal och man behövde locka anställda att stanna, berättar Bengt Eriksson, ombudsman på IF Metall.
– Arbetsrotation kan göra att belastningsskadorna minskar.  Löneutvecklingen kan bli bättre och medlemmarna får kompetensutveckling. Men tyvärr står många industriarbetare fortfarande och gör samma monotona uppgift åtta timmar om dagen.

Någon arbetsrotation som inom industrin tror Marina Nilsson inte riktigt på för hotell- och restaurangbranschen.
– Många yrkesroller kräver specifik utbildning och kompetens.

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 39 artiklar

Alla artiklar i temat (36 till)
Nyheter statistik

Löneskillnaderna minskar – långsamt

Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner fortsätter att minska. Men det går långsamt. Förra året var en kvinnas lön i genomsnitt 88 procent av en mans, visar statistik från Medlingsinstitutet.

Publicerad 22 juni 2017 Kommentera
Löneskillnaderna minskar – långsamt
Löneskillnaderna minskar mellan män och kvinnor, men det går långsamt. Foto: Colourbox

Förra året minskade lönegapet mellan kvinnor och män med 0,5 procentenheter, visar en ny rapport från Medlingsinstitutet. Det är fortsättningen på en längre tids minskning, säger John Ekberg, statistikansvarig på Medlingsinstitutet.
– Vi ser en trend med fortsatt minskande skillnader. Sedan år 2005 är minskningen 4,3 procentenheter, säger John Ekberg.

En stor del av skillnaden går att förklara med faktorer som att kvinnor och män gör olika olika yrkesval och har olika sysselsättningsgrad.
– Den viktigaste förklarande faktorn till löneskillnaden är att kvinnor och män arbetar i olika yrken, säger John Ekberg.

Men även när dessa faktorer rensats bort kvarstår skillnaden. Förra året var den så kallade oförklarade skillnaden 4,5 procent mellan könen. Det är en minskning med 2,3 procentenheter sedan 2005, i genomsnitt knappt 0,21 procentenhet per år. Om den minskningstakten skulle hålla i sig, skulle det ta drygt 21 år innan den oförklarade löneskillnaden var borta.

Fråga om jobbet.
116
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.