Nyheter internationellt

Kritik mot yrkes-vm i diktatur

Förenade Arabemiraten tillhör de länder i världen där arbetare och fackföreningar behandlas sämst. Ändå står de om några veckor som värdland för World Skills, yrkes-vm för unga.

Publicerad 22 september 2017
Kritik mot yrkes-vm i diktatur
Om några veckor arrangeras World Skills i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten. Frågan om det är rimligt att en diktatur får anordna tävlingen har väckt diskussion. Foto: Mostphotos
Saif Omar, Union to Union.
Foto: Sören Andersson

Förenade Arabemiraten hamnar alltid högt på listor över länder som kränker mänskliga och fackliga rättigheter. Trots det är landet om några veckor värd för årets upplaga av World Skills. Saif Omar arbetar på den fackliga biståndsorganisationen Union to Union och är kunnig på Mellanöstern. Han beskriver situationen för arbetare i Förenade Arabemiraten som svår.
– Framför allt för migranter, som är ungefär 90 procent av arbetskraften. De har väldigt svårt att få igenom sina rättigheter. Staten tillåter inte organisering, de tillåts inte driva politiska frågor.

Att lägga stora internationella evenemang, som World Skills, i länder som Förenade Arabemiraten är att spela dem i händerna, säger Saif Omar.
– De här länderna vill ha internationell uppmärksamhet, det legitimerar dem. Det blir ett sätt att tysta kritiker. De kan säga: ni kan inte kritisera oss, ni har ju varit här.

Fakta: World Skills

Yrkes-vm för unga, eller World Skills, arrangeras vartannat år och är öppet för unga under 23 år. Tävlingen, som har funnits sedan 50-talet, är i dag en av världens största tävlingar. Det svenska Yrkeslandslaget har funnits sedan 1995. Bakom står organisationen World Skills Sweden som är ett samarbete mellan LO, Svenskt Näringsliv och staten. Årets tävling hålls i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten den 14-19 oktober. Sammanlagt kommer 1 300 deltagare från hela världen att tävla i 51 yrkesgrenar. Källa: World Skills Sweden.

Bakom den svenska tävlingsorganisationen står Svenskt Näringsliv, svenska staten och LO. När det stod klart att tävlingen skulle hållas i Förenade Arabemiraten, tog LO fram ett förslag till inriktningsbeslut. Där står bland annat att World Skills Sweden ska verka för att bara länder som ratificerat ILO:s kärnkonventioner ska få lov att anordna tävlingen. I maj 2015 antog styrelsen beslutet. En följd av detta är att World Skills International i oktober 2016 fick en uppdaterad ”code of ethics” där även mänskliga rättigheter finns med.

Det har också lett till att de svenska deltagarna fått lära sig om läget för arbetare i landet, berättar Patrik Svensson, tävlingsansvarig för det svenska laget.
– Vi har tittat på hur det ser ut i regionen och vi har haft externa föreläsare som pratat om hur de mänskliga rättigheterna ser ut i Förenade Arabemiraten.

I årets yrkeslandslag finns tävlande i 26 grenar. Byggbranschens yrken finns inte representerade, eftersom fack och arbetsgivare gemensamt beslutat att bojkotta tävlingen.
– Framför allt för att de inte ratificerat ILO:s kärnkonventioner. Vi vill inte hjälpa ett land som har ett system som tillåter slavarbete, skriver Byggyrkesnämndens vice ordförande Görgen Zilén i ett mejl.

Pim van Dorpel, vice ordförande HRF. Foto: Jann Lipka/HRF

Från hotell- och restaurangbranschen tävlar deltagare i matlagning och servering. Det är UHR, där både HRF och Visita ingår, som utser tävlande från branschen.
Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF, säger att det är beklagligt att tävlingen arrangeras i Abu Dhabi.
– Vi är starkt kritiska till att diktaturer kan få organisera tävlingen. Vi tycker självklart att alla länder ska skapa förutsättningar för mänskliga och fackliga rättigheter.
Han berättar att frågan var uppe i förbundsstyrelsen, som beslutade att ställa sig bakom deltagarna från branschen och svenska World Skills riktlinjer.
– Jag tycker att det är bra att Sverige drivit på frågan om att det numera ska ställas krav på att länder som deltar har ratificerat ILO:s kärnkonventioner.

Fakta: Arbetare i Förenade Arabemiraten

Varje år tar världsfacket ITUC:s fram en rapport över situationen för arbetare i olika länder. I årets rapport kom Förenade Arabemiraten på andra plats på listan över länder som kränker fackliga och mänskliga rättigheter. Ett av de största problemen är det så kallade Kafala-systemet, som ger arbetsgivare stora möjligheter att kontrollera anställda migrantarbetare. Arbetsgivarna har bland annat rätt att beslagta arbetares pass och frysa deras tillgångar. Källa: ITUC.

Patrik Svensson, tävlingsansvarig, tror att det svenska lagets deltagande kan ha en positiv inverkan.
– Jag är övertygad om att vi gör nytta genom att finnas på plats och där låta de svenska deltagarna prata med och lära känna andra ungdomar och dela erfarenheter med dessa.

Saif Omar på Union to Union är dock tveksam till att arrangemang som World Skills kan påverka läget för arbetare i Förenade Arabemiraten.
– Man kan ju hoppas att staten lyssnar, men det är svårt att påverka som utomstående. Förmodligen kommer det inte att göra någon större skillnad.

Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017 Kommentera
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter Vårt HRF: platsklubben

Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb

Den nya HRF-klubben på Best Western Strand Hotel Visby har fått fler att bli medlemmar i facket – och även chefen gör tummen upp.

Publicerad 8 december 2017 Kommentera
Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb
Joon Svedelius Lindström, Hanna May, Conny Pettersson och Jennifer Persson är några av de HRF:are som dragit i gång klubben. Foto: Karl Melander

Conny Pettersson, vice ordförande:

– Vår klubb är ny, vi bildade den i somras, och då blev jag vice ordförande med en gång. Vi hade inte haft något plats- eller skyddsombud här sedan ett par år, och hade diskuterat hur vi skulle lösa det. Det är ju viktigt att ha facket representerat här. Så vi kom fram till att vi skulle bilda klubb. När vi förstod att det inte fanns någon annan HRF-klubb här på Gotland så blev vi jättesporrade och tyckte det var extra kul att komma i gång.

– Nu har vi bra aktivitet och klubben har fått fler medlemmar. Till exempel har vi lyckats få med nio personer som ska gå olika medlemsutbildningar. Det är jättekul, nästan för bra för att vara sant! Klubbens viktigaste fråga är annars att alla borde ha rätt till en heltidstjänst. Det är ju det sämsta i branschen, alla timanställningar.

– Vår chef är väldigt positivt inställd till att vi har bildat klubb. Det är nästan så att hon pushar oss att hålla i gång, det är både roligt och ovanligt. Alla får gå på fackmöten på arbetstid, det är en ovanlig inställning. Hon ser det som något bra att folk är med i facket.

Nyheter skolinformation

Här får klassen koll på facket

Många unga och nya i branschen har dålig koll på facket och vad som gäller i arbetslivet. Därför satsar HRF på information för gymnasieelever.

Publicerad 7 december 2017 Kommentera
Här får klassen koll på facket
Jackie Lenander pratar fack och lön med sistaårs­eleverna på Sturegymnasiets hotell- och turismprogram. Foto: Christel Lind
Jackie Lenander. Foto: Christel Lind

Är det någon som vet vad facket är?
Lite spritt mumlande och några tveksamma händer kommer upp i luften när Jackie Lenander ställt sin fråga. Hon kommer från Hotell- och restaurangfackets avdelning Syd och är ute på veckans första skolinformation.
Platsen är Sturegymnasiet i Halmstad och eleverna går sista året på hotell- och turismprogrammet.

– Jag har varit ute sex, sju gånger de senaste veckorna. Gymnasieklasserna brukar fråga om vad de ska ha i lön eller om de har rätt till semesterersättning, säger Jackie Lenander, som till vardags är kock och klubbordförande på Casino Cosmopol i Malmö.

– På torsdag ska jag till en sfi-klass. Där brukar eleverna fråga ifall rättigheterna som jag berättar om gäller för dem också. Det tycker jag är rätt så fruktansvärt.

Flera av eleverna som sitter i klassrummet på Sturegymnasiet har sommarjobbat i hotell- och restaurangbranschen och några har extrajobb.
Kunskaperna om fackföreningar, kollektivavtal och löner varierar. »Om man är med i facket så får man rätt lön«, säger någon. »Det är väl ett sånt där kollektivavtal som bestämmer lönen«, fyller en annan i. Andra tror att facket bara är till för att man ska få pengar när man blir arbetslös.

Rebecca Wessman och Alicia Nilsson har jobbat på en restaurang i Halmstad. Det var en ganska bra erfarenhet, båda fick till exempel anställningsbevis.
– Men det är mycket man inte vet hur det ska vara. Jag visste inte att det rörde en själv så mycket och inte bara något som ens föräldrar är med i. Man har jobbat och inte haft så mycket koll, säger Rebecca.
– Jag vet inte om jag hade vågat ifrågasätta min chef, om jag till exempel inte hade fått semesterersättning, säger Alicia.

Rebecca, Alicia och klasskompisarna Emilia Andersson, Fia Birgersson och Desiree Vilhelmsson tycker att det verkar vara bra att vara med i facket. För att de ska kunna bli tuffare och veta vad de kan kräva av en arbetsgivare.
–Det är väldigt mycket med lön och semesterersättning som är svårt att ha koll på. Det är svårt att stå på sig om man inte vet vad som gäller, säger Fia.

Årets resultat

HRF:s skolinformation hösten 2017

  • 56 informationstillfällen avklarade hittills.
  • 65 intresserade skolor.
  • 1 000 elever har nåtts.

Och Jackie Lenander håller med. Hon tipsar eleverna om HRF:s Schysta villkor-app, där de kan kolla om arbetsgivare har kollektivavtal. Själv var hon inte särskilt medveten om sina rättigheter när hon började jobba som kock.
– Jag gick ju aldrig till den lektionen där facket informerade. Så jag gick med först när jag var 22, 23 år, det är ganska sent. Man hoppas att flera ska gå med tidigare, det är så stor risk att de blir utnyttjade där ute annars, säger hon.

Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.