Nyheter arbetsmiljö

Kockar anmäler fler arbetsolyckor

Arbetsolyckorna ökade under förra året, visar statistik från Arbetsmiljöverket. Kockar anmälde dubbelt så många arbetsolyckor som genomsnittet och hade även fler arbetssjukdomar än övriga yrken.

Publicerad 7 juni 2017
Kockar anmäler fler arbetsolyckor
Arbetsolyckor är vanligt bland kockar. Foto: Colourbox

Män inom hotell- och restaurangbranschen var en av de grupper som hade procentuellt störst ökning av antalet arbetsolyckor. Det visar Arbetsmiljöverkets statistik för 2016. Anmälningarna ökade från knappt 300 fall under 2015 till nästan 350 för 2016. Det motsvarar fyra anmälda olycksfall per 1000 anställda. Kvinnor inom hotell- och restaurang hade inte samma ökning men fler fall, fem per 1000 anställda.

Om rapporten

Arbetsolyckorna ökade med fyra procent under 2016, visar Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsskador 2016. Den bygger på anmälningar som har gjorts till försäkringskassan och gäller hela arbetsmarknaden. Läs rapporten här

 

 

Arbetsmiljöverket har även tagit fram statistik över vilka yrken som är mest olycksdrabbade. Kvinnliga kockar är en av de mest utsatta yrkesgrupperna, med tolv arbetsolycksfall per 1000 anställda. Genomsnittet för samtliga yrkesgrupper var sex per 1000 anställda.

Kvinnor inom kockyrket hörde också till de yrkesgrupper som hade högst frekvens av anmälda arbetssjukdomar under 2016, med drygt åtta fall per 1000 anställda.

5 faktorer

De vanligaste anledningarna till arbetssjukdomar inom hotell- och restaurangbranschen:

  1. Lyft och flytt av föremål som väger under 20 kilo.
  2. Repetitivt arbete (arbete där man gör samma sak många gånger i följd)
  3. Problem i relationerna med överordnade.
  4. Mycket hög arbetstakt.
  5. Alltför mycket arbete.

Källa: Arbetsmiljöverket

Rapporten visar dock att arbetssjukdomarna totalt sett minskade med fyra procent under förra året. Främst var det sjukdomar på grund av kemiska och biologiska ämnen samt buller som minskade.

Var tredje anmälan om arbetssjukdom berodde på problem med relationer på arbetsplatsen eller hur arbetet var organiserat. Det kunde till exempel handla om för hög arbetstakt. Hotell- och restaurangbranschen hörde även här till de mer utsatta verksamheterna, med tre per 1000 bland kvinnorna och två per 1000 bland männen.

Nyheter arbetskraftsmigration

Domar ger arbetskraftsinvandrare nytt hopp

Två domar från Migrationsöverdomstolen ger nytt hopp till arbetskraftsinvandrare vars arbetsgivare gjort mindre misstag. Frågan är om det verkligen kommer att hjälpa hotell- och restaurangbranschens utsatta arbetskraftsmigranter.

Publicerad 15 december 2017 Kommentera
Domar ger arbetskraftsinvandrare nytt hopp
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens många arbetskraftsinvandrare. Hon säger att Migrationsöverdomstolens beslut är bra, men att det behövs mer för att hjälpa branschens utsatta arbetskraftsmigranter. Foto: Elis Hoffman

Den ena domen gäller en pizzabagare från Irak som nekats förlängt arbetstillstånd. Orsaken var att han under ett år haft en månadslön som låg 460 kronor under kollektivavtalet. När felet upptäcktes betalade arbetsgivaren pengarna ut retroaktivt, men Migrationsverket sade ändå nej.
Den andra gäller en systemutvecklare som under en period inte omfattats av sjukförsäkring och tjänstepension, och därför nekats permanent uppehållstillstånd.

Båda besluten överklagades till Migrationsöverdomstolen, som i veckan meddelade att man går emot Migrationsverket. Domstolen menar att arbetsgivaren i båda fallen gjort administrativa misstag, och att det måste göras en helhetsbedömning av situationen.

Beslutet går inte att överklaga och ger arbetskraftsinvandrare mer trygghet, menar experter.
– Den här domen sätter stopp för de orimliga utvisningarna av arbetskraftsinvandrare. Migrationsöverdomstolen slår fast att personer som arbetar och försörjer sig själva inte får utvisas på grund av små fel eller misstag som beror på arbetsgivaren. Det måste göras en helhetsbedömning i det enskilda fallet, vilket Migrationsverket tidigare inte har gjort, skriver Fredrik Bergman, jurist på Centrum för rättvisa som drivit ett av ärendena, i ett pressmeddelande.

Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

Många som kommer till Sverige för att arbeta hamnar på hotell och restauranger. Hotellstäderskan och HRF:aren Tseegii Byambadorj är en av dem. Hon har egna erfarenheter av att drabbas när arbetsgivare gjort fel, och välkomnar domstolens beslut.
– Jag tycker att det låter bra. Det finns många arbetsgivare som vill göra rätt, men inte har så bra koll. Myndigheterna måste också bli bättre på att informera om vad som krävs.

Samtidigt är det inte alla arbetsgivare som vill göra rätt, utan snarare utnyttjar arbetskraftsinvandrares utsatta situation, säger Tseegii Byambadorj.
– Det finns många sådana i den här branschen. För att komma åt dem behövs mer. Jag hoppas att man kan ändra reglerna.

Från den 1 december infördes vissa ändringar av reglerna kring arbetskraftsinvandring, men riksdagen anser inte att dessa ändringar är tillräckliga utan bad i november regeringen att återkomma med ett nytt lagförslag så snart som möjligt.

Nyheter arbetsmiljö

Så påverkar mobbning branschanställdas hälsa

Hur påverkas man av att mobbas och trakasseras på jobbet, eller att se en kollega bli utsatt? Det har en ny rapport tagit reda på. Cirka 10 000 anställda har deltagit i undersökningen. Hotell- och restaurangbranschens anställda hör till dem som har det tuffast.

Publicerad 15 december 2017 Kommentera
Så påverkar mobbning branschanställdas hälsa
Motigt att gå upp och åka in till jobbet? Ungefär var tredje anställd känner flera gånger i veckan psykiskt obehag för att gå till sitt arbete. Foto: Istockphoto

Ungefär var tredje anställd kan flera gånger i veckan känna psykiskt obehag inför att gå till jobbet, och upplever mobbning på arbetet. Det visar Jobbhälsobarometerns nya rapport. Rapporten gör ingen skillnad på om det är deltagaren själv eller en kollega som blir trakasserad.

Bland kvinnor har 16–17 procent upplevelser av mobbning, oavsett könsfördelningen på arbetsplatsen. På kvinnodominerade arbetsplatser upplever 23 procent av männen mobbning, annars är 11–12 procent utsatta.

Det finns också skillnader beroende på om man invandrat till Sverige eller är född här.
Av dem som är födda i ett annat land än Sverige svarar 22 procent att man själv eller någon kollega har blivit utsatt. Motsvarande siffra är 14 procent för dem som är födda i Sverige.

Om Jobbhälsobarometern

  • Cirka 10 000 personer deltar.
  • Deltagarna jobbar minst halvtid.
  • Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsor står bakom undersökningen.

Bland yrkesgrupperna har anställda inom hotell, restaurang, catering och storhushåll det tuffast. I dessa yrken tror 16 procent av dem som upplevt mobbning och trakasserier att hälsan påverkas. De tror också att det kommer att vara ett hinder för att jobba kvar på det nuvarande arbetet om två år.
Inom handeln och vården är motsvarande siffra 11 procent. Lägst ligger branscher som juridik och ekonomi, med 4 procent.

Deltagarna fick också uppskatta sin risk att insjukna. De anställda i restaurangyrkena, vård samt utbildning är mest negativa. Var tredje tror att de kommer att ha sjukfrånvaro på fyra dagar eller mer det kommande året.

Tydlig koppling mellan hur man behandlas på sitt arbete, vilka känslor man har inför att gå till jobbet, och sjukfrånvaron

Det finns ett samband mellan sjukfrånvaro och mobbning, visar undersökningen. När man delade upp deltagarna efter hur mycket de hade varit sjuka de senaste 12 månaderna så visade det sig att ju längre sjukfrånvaro, desto större andel hade upplevt mobbning och trakasserier.

– I och med att det finns en så tydlig koppling mellan hur man behandlas på sitt arbete, vilka känslor man har inför att gå till jobbet, och sjukfrånvaron så tror vi att det systematiska arbetsmiljöarbetet måste stärkas, säger Peter Munck af Rosenschöld, vd för branschorganisationen Sveriges Företagshälsor i ett pressmeddelande.

Nyheter forskning

Hallå där, Lotte Wellton

Lotte Wellton, doktorand på Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, lägger i dag fram en avhandling om ideal inom restaurangnäringen. Branschen har en dålig inställning till arbetstider och omodern arbetsorganisation, visar forskningen.

Publicerad 15 december 2017 Kommentera
Hallå där, Lotte Wellton
– Människor betalar med sin tid, säger doktorand Lotte Wellton. Foto: Istockphoto, Ulf Huett
Lotte Wellton. Foto: Ulf Huett

På vilket sätt är branschen omodern?
– Man lär sig på det gamla sättet, på plats i ett mästare-lärlingsförhållande. Erfarenhet räknas som den enda meriten. Man jobbar för ögonblicket, vilket leder till att planering och långsiktighet blir lidande.

Varför är det problematiskt att hantverkskunskap och erfarenhet rankas högt?
– Det kan leda till hierarkiska ledarskap. Det finns en tendens till fostrande, att man trycker till folk. Man tar inte tillvara utbildning.
Det är bra att ha erfarenheter men det blir fel om det är det enda som avgör kompetensen. Det är också intressant att en kock kan bli chef utan att ha ledarerfarenhet. Det kanske inte är den med störst hantverkskunnande som ska vara köksmästare.

Mer om avhandlingen

Lotte Wellton har besökt mindre restauranger på Öland och i några större städer. Hon har varit på plats i köken och matsalarna där hon studerat hur kockar, serveringspersonal och andra i branschen jobbar. Hon har intervjuat ägare, chefer och personal.
Avhandlingen heter ”Making meals in restaurants – Daily practices and professional ideas”.

 

 Vad får det för följder när planeringen brister?
– Människor betalar med sin tid. Så fort det inte har planerats lägger man på några timmar. Det blir tio timmar i stället för åtta. Vissa gånger får de anställda inte ens betalt för det. Det finns en lojal uthållighet, som leder till att man jobbar tills man är klar. Det blir tungrott för alla och kan påverka människors humör.

Vad borde branschen ta tag i först?
– Inställningen till arbetstiden. Jag tror att den bidrar till dåligt ledarskap och har stor inverkan på hur saker går till. Det skulle gå att förbättra organisationen om man planerade och utvärderade mer. Då skulle det bli lättare att behålla kunnig personal i stället för att skrämma bort folk.

Du har själv jobbat inom branschen under många år. Blir du förvånad av resultatet?
– Ja, lite faktiskt. Jag har ju själv jobbat långa pass, men det här var värre. Framför allt gäller det säsongsföretagarna på Öland.

Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.