I samband med storhelger får Hotell- och restaurangfacket alltid frågor om de röda dagarna – ett antal extra ledighetsdagar som går att tjäna in enligt §13 i kollektivavtalet SHR Riks. Ombudsman Ewa ­Silfverberg-­Liljeros har handskats med ­regeln i många år och reder ut begreppen.

Vad är bakgrunden till regeln?
- Det är en arbetstidskompensation till de anställda i en bransch som håller öppet året runt, söndagar som helgdagar, kvällar och nätter. Om det infaller en helgdag mitt i veckan är den vanlige svensken ledig. Det är inte vi. Man kan säga att bestämmelsen gör arbetslivet lite mer rättvist i förhållande till normalsvensken, i varje fall när det gäller års­arbetstiden för en heltidsanställd.

Varför är det olika regler beroende på vilken veckodag helgen infaller?
- Bestämmelsen är sammansatt av flera olika delar. En del är helgdagskompensationen, som innebär att en heltidsanställd tjänar in en ledighetsdag för varje röd dag som infaller måndag - fredag, både om man har jobbat eller om man har haft ordinarie ledigt enligt schema. Deltidsanställda tjänar in en extra ledighetsdag för varje röd dag som infaller måndag - fredag, förutsatt att man har jobbat den dagen.

Röd dag på en lördag då?
- Alla som arbetar i genomsnitt fem dagar i veckan och som arbetat på en röd lördag får en extra ­ledighetsdag. Det är en arbetstidsförkortning, en liten kompensation till de heltidsanställda för allt arbete på obekväm tid. Även deltidsanställda som jobbar på röda lördagar har rätt till en extra ledighetsdag, förutsatt att deras schema omfattar fem arbetsdagar per vecka.

Gäller det här alla helgdagar?
- Nej, inte national­dagen. Annandag pingst togs bort som helgdag 2004 och nationaldagen den 6 juni blev helgdag i stället. Alla som arbetar 6 juni får en extra ­ledighetsdag om 6 juni infaller på en lördag eller söndag. HRF:arna kompenserades alltså inte helt för förlusten av annandag pingst. Det är en kompromiss, men bättre än att inte få någon kompensation alls.

Hur tar man ut röda dagar?
- De ska läggas ut som ledighetsdagar med full lön. De kan tas ut när som helst under året, förutsatt att arbetsgivaren beviljar ledigheten. Oförbrukade dagar ska läggas ut allra senast i samband med huvud­semestern. En dag ska alltid läggas ut under julhelgen.
För den som aldrig har fått kompensation för röda dagar gäller att omedelbart göra anspråk på dem. Den som väntar med det, längre än ett år efter att de skulle lagts ut, förlorar sin rätt till dem.
Det finns även möjlighet att omvandla de extra ledighetsdagarna till förkortad arbetstid, 38 timmar per vecka i stället för 40. Det förutsätter en lokal uppgörelse med facket, det vill säga ett lokalt avtal.   

Går det att få pengar i stället?
- I vissa fall. En deltids­anställd kan komma överens med sin arbetsgivare om ekonomisk kompensation i stället för ledighet. Och den som slutar sin anställning och inte har hunnit ta ut sina extra dagar har rätt till 1/22-del av månadslönen per outtagen ledighetsdag.

Spelar arbetspassens längd någon roll?
- Nej. En del undrar om tio timmars arbete en röd dag ger betalning för motsvarande tid om man tar ut ledigheten under en arbetsdag på till exempel sex timmar. Men det här är som sagt en arbetstids­bestämmelse, ingen avlöningsregel. Man får samma lön som om man hade jobbat, inget extra. Vänd på frågan! En ledighetsdag kan tjänas in under en sextimmars arbetsdag och tas ut under en tiotimmars. Då blir den anställde inte återbetalningsskyldig. Man får samma lön som om man hade jobbat, och lika många ledighetsdagar under ett år som nio-till-fem-svensken.