Nyheter snabbspåret

HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”

Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

Publicerad 17 maj 2017 Kommentera
HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”
Taawen Barakat, kock från Egypten, ska få sina kunskaper validerade av yrkesbedömarna Mohamad Elhage och Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Snabbspåret för kockar

  • Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
  • Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
  • Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
  • I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
  • Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen

HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.

– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.

Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.

Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Kocken Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.

Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter utredning

Regeringen utreder stopp för hyvling

Regeringen vill stoppa så kallad hyvling av tjänster och se ökad trygghet för dem med sms-anställningar. Nu tillsätts en utredning som ska titta på hur detta kan göras. HRF välkomnar initiativet.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
(Foto: Annika af Klercker)
Malin Ackholt, ordförande för HRF.

− Regeringen kommer med riktigt bra förslag. Nu hoppas jag att vi kan få stopp på hyvling av arbetstid och märkliga sms-anställningar. Fackföreningsrörelsen larmar ständigt om hur otrygga anställningar skapar ohälsa. Nu får vi äntligen se politiska beslut som kan skapa ett tryggare arbetsliv, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Det var i går på DN Debatt som regeringen meddelade att man tänker tillsätta en utredning som ska titta på en rad frågor. Hit hör hur man kan stoppa arbetsgivare från att hyvla anställdas tjänster och hur personer med så kallade sms-jobb kan få stärkt anställningstryghet.

Syftet med utredningen är att hitta sätt att minska den stressrelaterade ohälsan på arbetsmarknaden, skriver arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och vice statsminister Isabella Lövin på DN Debatt.

Nyheter internationellt

Svårt för serbiska restaurangfack

I fjol åkte HRF:are till Serbien för att träffa serbiska fackkollegor i hotell- och restaurangbranschen. På många sätt är fackets utmaningar desamma där som här, men förutsättningarna för fackligt arbete är betydligt sämre, konstaterar de.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
Svårt för serbiska restaurangfack
Slobodanka Zlatanovic, ordförande för klubben på Ikea i Karlstad, pratade inför serbiska förtroendevalda i hotell- och restaurangbranschen. Foto: Privat
Slobodanka Zlatanovic med Dragan Cvetkovic, ordförande för serbiska facket SSUV och Pelle Brandt, HRF-ombudsman. Foto: Privat

Hög arbetslöshet, ekonomisk brottslighet och låga löner. Arbetsmarknaden i Serbien är tuff och utmaningarna för fackförbunden i landet är stora. Sedan några år tillbaka arbetar LO-distriktet i Västsverige och Olof Palme-centret med ett projekt för att stärka deras position, bland annat genom studiebesök och erfarenhetsutbyten. Hittills har en rad svenska fackförbund varit på plats och träffat sina serbiska motsvarigheter. I fjol var det HRF:s tur. Slobodanka Zlatanovic, klubbordförande på Ikea-restaurangen i Karlstad, var en av dem som åkte.
– Det var jätteintressant att se hur de arbetar. Förutsättningarna är helt andra där.

Förra året gjorde Slobodanka två resor till provinsen Vojvodina i norra Serbien, tillsammans med en ombudsman från HRF. På schemat stod seminarium med representanter från fackförbundet SSU, som organiserar hotell- och restauranganställda, och serbiska motsvarigheten till LO, SSSV.
– Vi berättade om hur vi arbetar med kollektivavtal, medlemsvärvning, hur vi når våra medlemmar och vad jag gör som ordförande. Det var sådana saker de ville veta. De berättade om hur de arbetar. De har det ganska svårt, säger Slobodanka.

Fakta: Om projektet

LO-distriktet i Västsverige driver sedan 2012 ett projekt tillsammans med serbiska motsvarigheten till LO, SSSV, i den serbiska provinsen Vojvodina. Syftet med projektet är att stärka den fackliga organisationen, öka organisationsgraden och öka jämställdheten. Hittills har runt 3 000 fackligt engagerade serber deltagit i projektets utbildningar,  och erfarenhetsutbyten.

I Serbien finns inte nationella kollektivavtal. I stället är det den lokala klubben på varje arbetsplats som tecknar avtal med arbetsgivaren. På arbetsplatser utan kollektivavtal finns i stället en lagstadgad minimilön som parlamentet beslutat om. Slobodanka säger att ett av de största problemen för det serbiska facket är att de inte alls arbetar politiskt.
– De kan inte vara politiskt aktiva. Men då kan de inte heller förändra något på riktigt. De har det väldigt tufft, men de förtroendevalda tror på det de gör.

Fakta: Facket i Serbien

Det fackförbund som HRF har träffat heter SSUTS, Smostalni sindikat ugostiteljstava i turizma. Dess lokala avdelning i Vojvodina heter SSUV. Det ingår i paraplyorganisationen SSSS, motsvarande LO.

Det finns en möjligt att det blir en tredje resa för HRF till Serbien inom projektet. Slobodanka skulle gärna åka tillbaka.
– Vi har blivit jättegoda vänner. Förra gången ville vi inte åka hem, vi kände att vi inte var färdiga. Det är väldigt nyttigt för både oss och dem.

Nyheter hotellstädning

Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell

Snart kan gäster på alla hotell inom Nordic Choice-kedjan välja bort städning under sin vistelse. Det ska dock inte påverka städpersonalen nämnvärt, säger Henrik Berghult, vice president på Clarion hotels.

Publicerad 23 maj 2017 Kommentera
Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell
På Clarion-hotellen har gästerna i snart ett år kunnat välja bort städning. Nu ska konceptet införas på alla Nordic Choice-hotell. Foto: Sofia Andersson
Henrik Berghult.

Redan i höstas blev det möjligt för gäster på Clarion-hotellen i Sverige och Norge att välja bort städning under sin vistelse. Som tack fick de bonuspoäng, som i sin tur kan skänkas till välgörenhet. Förhoppningen var att mindre städning skulle spara på både miljön och drifts- och personalkostnader. Nu har projektet, som kallas Green Stay, utvärderats. Henrik Berghult, vice president Clarion hotels, är nöjd med resultatet.
– Det har fallit ut väl. Totalt har vi haft 50 000 Green Stay-nätter sedan vi började och vi har donerat en miljon kronor till välgörenhet, säger han.

Kedjan har även sparat pengar på konceptet, främst i form av minskad användning av vatten och kemprodukter, berättar Henrik Berghult. Däremot har det inte direkt inneburit att städpersonalen fått färre timmar, säger han.
– På personalkostnaderna har vi inte sett den besparing man skulle kunna tro. Är du schemalagd så får du ju inte gå hem för att gästerna hänger ut Green Stay-skylten. I rent rumsstäd har vi ingen besparing alls. I stället har vi kunnat omfördela resurserna, så att man kanske kan göra saker som man inte hunnit med annars.

Av de gäster som bott mer än en natt har i genomsnitt 15 procent valt Green Stay. Men det skulle inte gå att schemalägga städpersonalen utifrån att ett visst antal gäster väljer bort städning, säger Henrik Berghult.
– Det är lite för lite volym och för stor variation över veckans dagar. På ett hotell kan det vara 20 procent en dag och 1 procent en annan dag.

Nordic Choice-kedjan tänker nu införa Green Stay-konceptet på alla sina hotell.

Fråga om jobbet.
115
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.