Nyheter snabbspåret

HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”

Arbetsförmedlingen har gjort en dålig insats i arbetet med snabbspåret för nyanlända kockar. Det tycker HRF och Visita som beskriver insatsen som ett fiasko i ett brev till arbetsmarknadsministern.

Publicerad 17 maj 2017
HRF och Visita kritiserar Arbetsförmedlingen för ”fiasko”
Taawen Barakat, kock från Egypten, ska få sina kunskaper validerade av yrkesbedömarna Mohamad Elhage och Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

När snabbspåret för kockar startade i början av 2016 välkomnades det av både Hotell- och restaurangfacket och Visita. Flera företagare bekostade utbildning av yrkesbedömare för att kunna ta emot kockarna. Men hittills har bedömarna inte haft mycket att göra.
– Arbetsförmedlingen lyckas inte hitta kandidater, trots att vi vet att det finns kockar både bland nyanlända och andra arbetslösa, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Snabbspåret för kockar

  • Det första av flera snabbspår som skapades för att få in nyanlända med yrkeserfarenhet på arbetsmarknaden.
  • Enligt Arbetsförmedlingens prognos inför starten skulle 300 kockar om året vara aktuella.
  • Hittills har 182 personer gått in i valideringsprocessen, det vill säga påbörjat första fasen i snabbspåret.
  • I dag har cirka 100 kockar validerats inom ramen för snabbspåret.
  • Arbetsförmedlingen vill inte lämna ut siffror på hur många som fått jobb till Hotellrevyn.Källor: UHR, Arbetsförmedlingen

HRF och Visita har vid flera tillfällen påtalat sitt missnöje med att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fram kockar till snabbspåret. Vid årsskiftet kallade arbetsmarknadsdepartementet till ett möte med parterna och Arbetsförmedlingen lovade förbättringar. Tre månader senare hade HRF och Visita tröttnat och skrev ett brev till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson. Kritiken i brevet är skarp, bland annat skriver man att ”Arbetsförmedlingens oförmåga att anvisa validander är slående och den enskilda orsaken till detta fiasko”.

– Vi som parter tar ansvar och vill se till att människor får arbete, men Arbetsförmedlingen har inte klarat sitt uppdrag. Att de inte kan få fram 300 personer om året är inget annat än ett fiasko, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

På Arbetsförmedlingen håller man inte med om att myndighetens insats är ett fiasko.
– Vi har full förståelse för frustrationen. Men det är inte okomplicerat att identifiera kockar bland de nyanlända. Vissa som är kodade som kockar i våra system skulle egentligen inte vara det, bland annat för att kartläggningen av kompetenser sker med tolk och en del förloras i översättningen, säger Alexandra Sjöberg, utvecklingsansvarig för snabbspåren på Arbetsförmedlingen.

Hon säger att myndigheten ursprungligen var för optimistisk i bedömningen av hur många kockar som var aktuella för snabbspåret. Ett annat problem är att det sedan i november bara har gått att validera kockar på tre orter.
– Det är en flaskhals. Men nu görs en ny upphandling, som snart ska vara klar, säger Alexandra Sjöberg, som tror att man ska ha fått upp takten i snabbspåret efter sommaren.

Ett av de företag som har tagit emot kockar i snabbspåret är Go Skolmat i Göteborg. Kocken Jörgen Gabrielson och kollegan Mohamad Elhage utbildade sig till yrkesbedömare för ungefär ett år sedan.
– Vi gick in i detta med validering för att vi brinner för ensamkommande och andra nyanlända, säger Jörgen Gabrielson.

Kocken Jörgen Gabrielson. Foto: Lars Lanhed

Go Skolmat lagar och levererar skolmat till 19 skolor i Göteborgsområdet. Dessutom driver de en lunchrestaurang. Hittills har de tagit emot fyra personer i snabbspåret.
– Men vi hade kunnat ta emot 40! Vi har aldrig mer än en åt gången. Jag tar hand om allt byråkratiskt och administrativt medan Mohamad står för det praktiska. Han talar arabiska och det underlättar. Alla som vi tagit emot skulle kunna gå vidare i branschen, under förutsättning att de lär sig bättre svenska, säger Jörgen Gabrielson.

Han är lite besviken över att de inte har fått ta emot fler. På Go Skolmat arbetar flera nationaliteter, vilket är en fördel när man ska jobba med snabbspåret, anser han.
– Då funkar valideringen bäst. Det handlar om att vi bidrar med olika språk, kultur och tradition – kockar jobbar på lite olika sätt i olika länder, säger Jörgen Gabrielson.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter

Ungt fokus på facklig kongress

Stärkta rättigheter för unga arbetstagare, HBTQ-personer och kvinnor. Det är de viktigaste frågorna för Hotell- och restaurangfackets delegation vid världsfacket IUL:s kongress.

Publicerad 17 augusti 2017 Kommentera
Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande. Foto: Annika af Klercker.

Fackliga organisationer behöver bli bättre på att släppa fram unga arbetstagare inom sina organisationer. Det är de unga som har störst möjlighet att få sina kamrater att engagera sig fackligt. Unga är också bättre på att förstå de problem unga stöter på. Det skriver HRF och fyra andra nordiska fackförbund i en motion till den kommande kongressen för IUL, den globala organisationen för fackföreningar inom livsmedel, jordbruk och turism.

HRF skickar en delegation, ledd av förbundsordförande Malin Ackholt. Hon är även ordförande för sektorn för alla fack inom hotell, restaurang och turism.
– Vi kommer att lyfta rättigheter och möjligheter för unga arbetstagare och HBTQ-personer på ett sätt som inte gjorts tidigare. Bland annat handlar det om att arbeta för att fler ska organisera sig fackligt och att det ska vikas platser för unga och HBTQ-personer i beslutande fackliga organ, säger Malin Ackholt.

Fakta om kongressen

IUL:s kongress hålls den 29 augusti till 1 september i Genève. Omkring 500 delegater deltar och mötet tolkas till 14 språk. Under kongressen bestämts vilka frågor IUL ska driva under de kommande fem åren.

IUL har sedan 2007 arbetat på ett liknande sätt för att stärka kvinnors rättigheter. Då blev det till exempel inskrivet i stadgarna att delegationer som inte är jämställda inte heller får rösträtt under kongressen.
– Det har tagits steg framåt, men det behöver fortfarande göras mer, säger Malin Ackholt.

De nordiska facken inom hotell- och restaurangsektorn har skrivit flera gemensamma motioner. Frågor som tas upp i motionerna är förutom unga arbetstagare, menstruation som arbetsplatsfråga och facklig fråga, stärkta fackliga rättigheter i den globala turistnäringen och följderna av digitalisering och plattformsekonomi.

Nyheter sommarjobb

Solskensavtal vanligare bland sommarjobbare

Fler unga hör av sig till LO:s hjälptelefon för sommarjobbare. Många har problem med solskensavtal och saknar anställningsbevis – och de flesta jobbar i hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 15 augusti 2017 Kommentera
Solskensavtal vanligare bland sommarjobbare
Gå hem för att det regnar? Fler unga kontaktar LO:s hjälptelefon med frågor om så kallade solskensavtal. Foto: Lieselotte Boström/Mostphotos
Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.

Hittills i sommar har cirka 1 200 unga hört av sig till LO:s hjälptelefon. Det är en ökning från förra sommaren, berättar Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.
– Fram till förra veckan hade vi haft ungefär 200 samtal fler än förra året.

De allra flesta som hör av sig jobbar i hotell- och restaurangbranschen. Vanliga frågor är vilken lön man ska ha, hur arbetsgivaren får lov att ändra i schemat och hur en uppsägning går till. Det är också många som ringer om så kallade solskensavtal, säger Josefin Johansson.
– Jämfört med 2016 så är det fler solskensavtal. Det sticker ut. Många har inte heller anställningsavtal, man vet inte att man har laglig rätt att få ett sådant.

Fakta: LO:s hjälptelefon

LO:s hjälptelefon är öppen året om och kan nås på 020 – 56 00 56. Under sommarmånaderna har hjälptelefonen förstärkt bemanning för att kunna besvara frågar från sommarjobbare. Läs mer på ung.lo.se/fackets-hjalptelefon.

I hjälptelefonen sitter unga fackliga från olika förbund. Om den som hör av sig behöver hjälp hänvisar de vidare till berört fackförbund. Men ofta handlar det också bara om att lyssna, säger Josefin Johansson.
– Om det ringer en människa som har blivit totallurad, kanske inte har några papper alls, inga avtal. Då gäller det bara att lyssna, och bekräfta att det är arbetsgivaren som är dum i huvudet och inte personen som ringer. Att bara vara medmänniska.

Nyheter konkurs

Konkurserna tog inte sommaruppehåll

Sommartider brukar vara bra tider i hotell- och restaurangbranschen. Men i år var de inte tillräckligt bra för att stoppa ökningen av konkurser, visar statistiken.

Publicerad 8 augusti 2017 Kommentera

Sommaren är högsäsong för många hotell- och restaurangföretag. Men i år verkar den väntade försäljningstoppen ha uteblivit för en del. Under sommaren har antalet konkurser fortsatt att öka bland branschens företag.
– En tänkbar anledning kan vara konkurrenssituationen i branschen. Det kan räcka med att en duktig medarbetare slutar för att ett bolag ska gå i stöpet, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC som tar fram statistiken.

Hittills i år har konkurserna ökat med 19 procent bland hotell och restauranger. Det kan jämföras med samma period förra året, då de i stället hade minskat med 20 procent.

Konkursökningen syns också på Arbetsförmedlingens varselstatistik. Under det första halvåret i år anmälde arbetsgivare varsel av 566 anställda i branschen på grund av nedläggning eller konkurs. Det är 126 personer fler än under samma period förra året.

Fråga om jobbet.
119
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.