Nyheter ekonomi

HRF går back utan vinster på börsen

Hotell- och restaurangfackets ekonomi är ansträngd. Medlemsavgifterna räcker inte för att klara verksamheten och förbundet är beroende av vinster från börsen och andra placeringar.

Publicerad 2 mars 2017
HRF går back utan vinster på börsen
Många fackförbund är beroende av aktier för att få verksamheten att gå runt. Foto: Mostphotos

För 2017 har Hotell- och restaurangfacket räknat med intäkter på strax under 135 miljoner kronor. Den största delen är medlemsavgifter, nära 109 miljoner. Men det räcker inte för att betala allt som facket gör. För att klara det måste man få in 40 miljoner i avkastning på pengar som förbundet har placerat, exempelvis på börsen. Det är dubbelt så mycket som i budgeten för 2016.
– Just nu har vi behov av pengar till mer verksamhet än vad vi får in i intäkter. Så har det varit under flera år, vi har varit tvungna att använda avkastningen från finanserna. På lång sikt är det inte bra, men det handlar inte om någon kris, säger Mikael Victor, HRF:s ekonomichef.

Att lägga en budget för en verksamhet som kräver 40 miljoner i vinster från finansiella placeringar är förstås inte något drömläge för ett fackförbund.
– 40 miljoner är mycket att budgetera på det här sättet. Just i dag ser det dock bra ut, och det är pengar vi kan hämta hem. Men på lång sikt är det sårbart, säger Mikael Victor.

HRF är inte ensamt bland fackförbunden att vara beroende av pengar från börsen och andra placeringar, visar en granskning som tidningen Arbetet har gjort. Kommunal, Unionen och Seko hör också till förbund som skulle gå med minus om de inte hade börsinkomster. Trots detta har HRF en bra likviditet. Det vill säga förmåga att betala räkningar, löner och andra kostnader på kort sikt. Det finns också gott om medel i konfliktfonden, något som är extra viktigt i avtalsrörelsetider.
– Den ligger intakt, de pengarna finns på banken och dem rör vi inte förrän det blir konflikt, säger Mikael Victor.

Konfliktfonden är på 220 miljoner och ingår i förbundets så kallade egna kapital på totalt omkring 300 miljoner kronor. Det är pengar som garanterar att förbundet kan ha en stabil verksamhet på lång sikt.
–  Vi är inte på något sätt hotade, vi kan ta stora konflikter för att få kollektivavtal flera år framåt om det skulle behövas. Så utifrån medlemmarnas perspektiv är det inte ett allvarligt läge. Men självklart försöker vi minimera kostnaderna och arbeta så kostnadseffektivt som det bara går, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i HRF.

Både Pim van Dorpel och Mikael Victor är övertygade om att läget kommer att vända och bli bättre. Det viktigaste är att få fler medlemmar, något förbundet satsar mycket resurser på. Samtidigt ska man göra en genomgång av hela förbundets verksamhet och se om det finns saker som kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt. Resultatet ska redovisas för förbundsstyrelsen i slutet av mars.

Nyheter utredning

Regeringen utreder stopp för hyvling

Regeringen vill stoppa så kallad hyvling av tjänster och se ökad trygghet för dem med sms-anställningar. Nu tillsätts en utredning som ska titta på hur detta kan göras. HRF välkomnar initiativet.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
(Foto: Annika af Klercker)
Malin Ackholt, ordförande för HRF.

− Regeringen kommer med riktigt bra förslag. Nu hoppas jag att vi kan få stopp på hyvling av arbetstid och märkliga sms-anställningar. Fackföreningsrörelsen larmar ständigt om hur otrygga anställningar skapar ohälsa. Nu får vi äntligen se politiska beslut som kan skapa ett tryggare arbetsliv, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Det var i går på DN Debatt som regeringen meddelade att man tänker tillsätta en utredning som ska titta på en rad frågor. Hit hör hur man kan stoppa arbetsgivare från att hyvla anställdas tjänster och hur personer med så kallade sms-jobb kan få stärkt anställningstryghet.

Syftet med utredningen är att hitta sätt att minska den stressrelaterade ohälsan på arbetsmarknaden, skriver arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och vice statsminister Isabella Lövin på DN Debatt.

Nyheter internationellt

Svårt för serbiska restaurangfack

I fjol åkte HRF:are till Serbien för att träffa serbiska fackkollegor i hotell- och restaurangbranschen. På många sätt är fackets utmaningar desamma där som här, men förutsättningarna för fackligt arbete är betydligt sämre, konstaterar de.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
Svårt för serbiska restaurangfack
Slobodanka Zlatanovic, ordförande för klubben på Ikea i Karlstad, pratade inför serbiska förtroendevalda i hotell- och restaurangbranschen. Foto: Privat
Slobodanka Zlatanovic med Dragan Cvetkovic, ordförande för serbiska facket SSUV och Pelle Brandt, HRF-ombudsman. Foto: Privat

Hög arbetslöshet, ekonomisk brottslighet och låga löner. Arbetsmarknaden i Serbien är tuff och utmaningarna för fackförbunden i landet är stora. Sedan några år tillbaka arbetar LO-distriktet i Västsverige och Olof Palme-centret med ett projekt för att stärka deras position, bland annat genom studiebesök och erfarenhetsutbyten. Hittills har en rad svenska fackförbund varit på plats och träffat sina serbiska motsvarigheter. I fjol var det HRF:s tur. Slobodanka Zlatanovic, klubbordförande på Ikea-restaurangen i Karlstad, var en av dem som åkte.
– Det var jätteintressant att se hur de arbetar. Förutsättningarna är helt andra där.

Förra året gjorde Slobodanka två resor till provinsen Vojvodina i norra Serbien, tillsammans med en ombudsman från HRF. På schemat stod seminarium med representanter från fackförbundet SSU, som organiserar hotell- och restauranganställda, och serbiska motsvarigheten till LO, SSSV.
– Vi berättade om hur vi arbetar med kollektivavtal, medlemsvärvning, hur vi når våra medlemmar och vad jag gör som ordförande. Det var sådana saker de ville veta. De berättade om hur de arbetar. De har det ganska svårt, säger Slobodanka.

Fakta: Om projektet

LO-distriktet i Västsverige driver sedan 2012 ett projekt tillsammans med serbiska motsvarigheten till LO, SSSV, i den serbiska provinsen Vojvodina. Syftet med projektet är att stärka den fackliga organisationen, öka organisationsgraden och öka jämställdheten. Hittills har runt 3 000 fackligt engagerade serber deltagit i projektets utbildningar,  och erfarenhetsutbyten.

I Serbien finns inte nationella kollektivavtal. I stället är det den lokala klubben på varje arbetsplats som tecknar avtal med arbetsgivaren. På arbetsplatser utan kollektivavtal finns i stället en lagstadgad minimilön som parlamentet beslutat om. Slobodanka säger att ett av de största problemen för det serbiska facket är att de inte alls arbetar politiskt.
– De kan inte vara politiskt aktiva. Men då kan de inte heller förändra något på riktigt. De har det väldigt tufft, men de förtroendevalda tror på det de gör.

Fakta: Facket i Serbien

Det fackförbund som HRF har träffat heter SSUTS, Smostalni sindikat ugostiteljstava i turizma. Dess lokala avdelning i Vojvodina heter SSUV. Det ingår i paraplyorganisationen SSSS, motsvarande LO.

Det finns en möjligt att det blir en tredje resa för HRF till Serbien inom projektet. Slobodanka skulle gärna åka tillbaka.
– Vi har blivit jättegoda vänner. Förra gången ville vi inte åka hem, vi kände att vi inte var färdiga. Det är väldigt nyttigt för både oss och dem.

Nyheter hotellstädning

Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell

Snart kan gäster på alla hotell inom Nordic Choice-kedjan välja bort städning under sin vistelse. Det ska dock inte påverka städpersonalen nämnvärt, säger Henrik Berghult, vice president på Clarion hotels.

Publicerad 23 maj 2017 Kommentera
Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell
På Clarion-hotellen har gästerna i snart ett år kunnat välja bort städning. Nu ska konceptet införas på alla Nordic Choice-hotell. Foto: Sofia Andersson
Henrik Berghult.

Redan i höstas blev det möjligt för gäster på Clarion-hotellen i Sverige och Norge att välja bort städning under sin vistelse. Som tack fick de bonuspoäng, som i sin tur kan skänkas till välgörenhet. Förhoppningen var att mindre städning skulle spara på både miljön och drifts- och personalkostnader. Nu har projektet, som kallas Green Stay, utvärderats. Henrik Berghult, vice president Clarion hotels, är nöjd med resultatet.
– Det har fallit ut väl. Totalt har vi haft 50 000 Green Stay-nätter sedan vi började och vi har donerat en miljon kronor till välgörenhet, säger han.

Kedjan har även sparat pengar på konceptet, främst i form av minskad användning av vatten och kemprodukter, berättar Henrik Berghult. Däremot har det inte direkt inneburit att städpersonalen fått färre timmar, säger han.
– På personalkostnaderna har vi inte sett den besparing man skulle kunna tro. Är du schemalagd så får du ju inte gå hem för att gästerna hänger ut Green Stay-skylten. I rent rumsstäd har vi ingen besparing alls. I stället har vi kunnat omfördela resurserna, så att man kanske kan göra saker som man inte hunnit med annars.

Av de gäster som bott mer än en natt har i genomsnitt 15 procent valt Green Stay. Men det skulle inte gå att schemalägga städpersonalen utifrån att ett visst antal gäster väljer bort städning, säger Henrik Berghult.
– Det är lite för lite volym och för stor variation över veckans dagar. På ett hotell kan det vara 20 procent en dag och 1 procent en annan dag.

Nordic Choice-kedjan tänker nu införa Green Stay-konceptet på alla sina hotell.

Fråga om jobbet.
115
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.