Nyheter arbetsmiljö

Det här stressar branschanställda

Hög arbetstakt, brister i ledarskap och i schemaläggning. Den trion toppar listan över stressfaktorer för hotell- och restauranganställda. Det visar en enkät som HRF har gjort.

Publicerad 6 juli 2017
Det här stressar branschanställda
Bristande schemaläggning är en stor stressfaktor. Foto: Brita Nordholm

Om enkäten

HRF:s enkät skickades ut till 5991 slumpvis utvalda, yrkesverksamma, medlemmar. Enkäten besvarades i sin helhet av 543 personer. Av de som svarade hade 82 procent fast anställning.

Hotell- och restaurangfackets enkät om psykosocial arbetsmiljö visar att 78 procent av de svarande tycker att nuvarande jobb är stressande i ”hög grad” eller i ”någon grad”.

De som upplevde stress fick lista de vanligaste orsakerna. Värsta stressfaktorn var arbetsbelastningen på jobbet, 79 procent angav den som orsak.
Deltagarnas kommentarer visar hur pressad situationen kan vara. ”Oklart när och om man får avbytare för toalettbesök” och ”vi har inga raster på hela dagen” är två röster ur undersökningen.

Arbetsledningen är ett annat stressmoment. Runt 46 procent stressas av bristande ledarskap och 25 procent gör det på grund av dåliga relationer med en eller flera chefer. Någon har ”en chef som är så bra på att få sin personal att känna sig liten” och en annan känner sig ”ouppskattad på jobbet och gör mer än vad som krävs utan att få något för det”.

Bristande schemaläggning fick 35 procent av de svarande att känna stress.
Problem runt arbetstider var också gemensam nämnare när jobbet beskrevs som psykiskt påfrestande. De som upplevde psykisk press angav ”svårt att kombinera arbetsliv och fritid” som vanligaste anledning. Därnäst kom att arbeta mycket obekväm tid och mycket övertid. Otrygga arbetsförhållanden spelar också in – 19 procent är oroliga för att bli uppsagda och 17 procent oroar sig för att inte få fler arbetstimmar.

Nyheter arbetskraftsmigration

De kan tvingas lämna Sverige efter sex års jobb på McDonald’s

Efter sex års jobb på McDonald’s riskerar Joydip Paul och Sadat Chowdhury att förlora sina arbetstillstånd. Arbetsgivaren vägrar att fylla i de papper som Migrationsverket kräver.

Publicerad 18 juli 2017 Kommentera
De kan tvingas lämna Sverige efter sex års jobb på McDonald’s
Joydip Paul har jobbat på McDonald's i sex år. Nu riskerar han att bli av med sitt arbetstillstånd. Foto: Elis Hoffman
Joydip Paul. Foto: Elis Hoffman.

Joydip Paul kom från Bangladesh till Stockholm 2010 för att plugga nanoteknik på KTH. Parallellt med studierna jobbade han på McDonald’s, och 2011 blev han tillsvidareanställd på 75 procent. Nu, sex år senare, ska han ansöka om permanent uppehållstillstånd. Men Tornado AB, företaget som driver McDonald’s-restaurangen där han jobbar, tänker inte fylla i de papper som Migrationsverket kräver.
– Jag har anställningsbevis och har jobbat väldigt lång tid. Jag vet inte varför de vägrar. Jag har inte haft ett enda bråk med någon person där och mina kollegor säger att de är jättenöjda med hur jag jobbar. Jag har inte fått någon signal från cheferna att de inte skulle vara nöjda, säger Joydip Paul.

När han förstod att arbetsgivaren inte tänkte fylla i det som behövdes vände han sig till Hotell- och restaurangfackets Stockholmsavdelning. Men facket kan bara hantera de arbetsrättsliga lagarna, och inte migrationslagarna, förklarar ombudsman Cecilia Creutz.
– Medlemmen riskerar att hamna i ett slags Moment 22. Om inte arbetsgivaren ger honom de papper som krävs, det så kallade anställningserbjudandet, så riskerar han att bli av med uppehållstillståndet. Och om han inte har det så kan arbetsgivaren utestänga honom från arbetsplatsen. Det blir ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd.

Sadat Chowdhury. Foto: Anna Hjorth.

Det är inte bara Joydip Paul som har problem att få Tornado AB att fylla i papperen till Migrationsverket. Sadat Chowdhury kommer också från Bangladesh och har varit fast anställd på McDonald’s sedan 2010. Han har främst jobbat nätter och de senaste månaderna har han varit sjukskriven, eftersom han har opererats för diskbråck.
– Migrationsverket ringde arbetsgivaren för att få in anställningserbjudandet, när jag hade ansökt om förlängt arbetstillstånd. Men i stället skickade min chef ett mejl till mig där han sade att han inte kan göra det, för jag har inte presterat bra. De vill inte skriva under och de behöver inte ge någon orsak. Jag har försökt få dem att ändra sig, men de vill inte, berättar Sadat Chowdhury.

Cecilia Creutz på HRF tycker att det är problematiskt att arbetsgivare själva kan välja om de vill fylla i papperen till Migrationsverket eller inte.
– Mindre seriösa arbetsgivare kan ju använda sig av detta för att göra sig av med folk lite smidigt. Det blir godtyckligt, när de helt enkelt bara kan bestämma att den här personen vill vi inte ha kvar av någon anledning. I de här fallen har det ju gått bra i sex år, men plötsligt gör det inte det längre. Man kan tycka att McDonald’s och franchisetagarna borde hantera sådana här saker moraliskt korrekt, men det gör de inte nu.

Joydip Paul har inte gett upp hoppet. Cecilia Creutz har hjälpt honom med ett brev till Migrationsverket för att förklara omständigheterna. Nu väntar han på besked och planerar för framtiden.
– Jag fortsätter att studera, jag läser svenska och it-säkerhet. Kanske kan jag forska eller starta företag. Jag vill verkligen stanna, hjälpa till och bidra här i Sverige. Nu ska jag snart få barn, jag vill också att mitt barn ska ha det bra här, säger han.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter arbetskraftsmigration

McDonald’s: ”Vi avgör från fall till fall”

Både Joydip och Sadat är tillsvidareanställda på McDonald’s av franchiseföretaget Tornado AB. Där tycker man att det är fel att det i praktiken blir arbetsgivaren som avgör om en person får stanna i Sverige.

Publicerad 18 juli 2017 Kommentera

Tornado AB driver nio McDonald’s-restauranger i Stockholm. Bland annat på Nybrogatan och Kungsgatan, där Joydip Paul och Sadat Chowdhury arbetar. I företaget arbetar flera personer med arbetstillstånd, och det är inte ovanligt att man skriver intyg till Migrationsverket.
– Vi tittar från fall till fall på de medarbetare som vill ha detta. Det handlar bland annat om arbetsprestation, vad man har bidragit med på jobbet och så. I de här fallen har vi valt att inte fylla i papperen, säger Patrik Hamberg, operations manager på Tornado AB.

Patrik Hamberg förklarar att det är tidskrävande att fylla i det som Migrationsverket vill ha.
– Det tar nästan en hel dag. Egentligen blir det konstigt att Migrationsverket lägger det här på oss som arbetsgivare, det är inte vi som ska fatta beslutet om någon ska få stanna eller inte. Det borde räcka med anställningsbeviset.

Men Migrationsverket kräver mer för att någon ska få sitt arbetstillstånd förlängt. Arbetsgivaren ska bland annat visa att man betalat lön och försäkringar den tid personen har varit anställd, samtidigt som man erbjuder fortsatt anställning. Men det finns ingen lag som säger att arbetsgivaren är skyldig att göra detta. Att det skulle finnas något moraliskt ansvar, som HRF:s ombudsman tycker (se artikel intill), håller inte Patrik Hamberg på Tornado AB med om.
– Man kan alltid diskutera moral, men vi tar våra beslut utifrån vad som är bäst för vår affärsverksamhet. Vi ska ge våra gäster så bra mat och service som möjligt. Nu har vi tagit de beslut vi gjort och vi måste stå för dem, oavsett vad den enskilde medarbetaren tycker.

Hotellrevyn har även varit i kontakt med Svenska McDonald’s. Tf presschef Marianne Ahlgren svarar i ett mejl: ”McDonald’s följer alltid lagar, regler och avtal, så har vi förstått att det även skett i dessa fall. Vi diskuterar inte specifika fall mellan arbetsgivare och medarbetare och har inte kunskap om grunden för att en individ inte får förlängt erbjudande. Det avgör varje enskild arbetsgivare utifrån sina kriterier.”

Ur temat Avtalsrörelsen
Nyheter avtal 2017

Nya avtal för bowlinghallar och konditorier

I slutet av juni tecknade Hotell- och restaurangfacket två kollektivavtal, ett för anställda på Almega-anslutna bowlinghallar och ett som gäller på konditorier med servering.

Publicerad 14 juli 2017 Kommentera
Nya avtal för bowlinghallar och konditorier
Anställda på Almega-anslutna bowlinghallar berörs av ett av de nya kollektivavtalen. Foto: Alexander Farnsworth/Mostphotos
Susanne Bali. Foto: Jann Lipka/HRF

Avtalet Almega bowling gäller 1 juni 2017 – 31 maj 2020. Utgående löner höjs med sammanlagt 1 560 kronor under perioden, räknat på månadslön för en heltidsanställd. Höjningen sker i tre jämnstora steg, med 520 kronor den 1 juni varje år.
De minimilöner som står i avtalet räknas upp med 2,2 procent från 1 juni i år. Nästa år räknas de upp 2,0 procent och året efter 2,3 procent.

En förändring i avtalet är en tydligare skrivning när det gäller arbetstid. Nu inleds texten med ett nytt moment där det står att beräkningsperioden för genomsnittlig arbetstid är åtta veckor.
– Arbetsgivarna ville  inte ha med detta utan ha årsarbetstid som regel. De ville att arbetstiden skulle räknas på en tolvmånadersperiod. Men det ville inte vi, säger Susanne Bali, ombudsman på HRF.

Möjligheten till årsarbetstid finns kvar i avtalet, förutsatt att arbetsgivare och anställda kommer överens om det.

Avtalet reglerar inte hyvling, när arbetsgivare vill minska personalens anställningsgrad.
– Det är inget problem på bowlingområdet. Det är svårt för arbetsgivare att hitta folk som kan yrket så det finns inget behov av att hyvla. Vi har inte haft några ärenden om detta.

Hyvling tas däremot upp i ett annat nytt kollektivavtal, det så kallade serveringsavtalet mellan HRF och Livsmedelsföretagen. Avtalsperioden är 1 april 2017 – 31 mars 2020 och gäller på konditorier med servering.
Många av förändringarna handlar om att göra reglerna mer lika riksavtalet mellan HRF och Visita. HRF har fått igenom sina krav på omställningstid vid hyvling, precis som i Visita-avtalet.
En annan nyhet är att det nu är möjligt att lägga ut 60 minuters schemalagd måltidsrast, tidigare var maxlängden 45 minuter.

Avtalen kan komma att bli ännu mer lika. En gemensam arbetsgrupp ska titta på vilka fler delar som kan anpassas.
Gruppen ska också diskutera hur föreskriften ”Organisatorisk och social arbetsmiljö” ska tillämpas.
– Vi är överens om att införliva den i arbetet och jobba med stress på arbetsplatsen, ensamarbete, hot och våld. Det är en bra sak som vi är ense om, och under en treårig avtalsperiod har vi också utrymme att arbeta med frågan, säger Susanne Bali.

Serveringsavtalets lönehöjning motsvarar 1 623 kronor mer i månaden för en heltidsanställd. Pengarna fördelas med 531 kronor från den 1 april 2017, 541 kronor 1 april 2018 och 551 kronor året efter.
Minimilönerna räknas upp med sammanlagt 6,5 procent under de tre åren. Avtalets högsta minimilön har kategorin ”kock med yrkesvana”, den är 23 204 kronor sedan 1 april i år.

Spara

Ingår i temat: Avtalsrörelsen 40 artiklar

Alla artiklar i temat (37 till)
Fråga om jobbet.
118
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.