Nyheter avtal 2017

”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”

Om en vecka blir det strejk om inte medlarna lyckas ta fram ett avtalsförslag som både HRF och Visita kan gå med på. Men hur långt från varandra står fack och arbetsgivare egentligen?

Publicerad 12 april 2017
”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”
HRF och Visita är oeniga om hur de 124 kronorna till låglönesatsningen ska finansieras. Foto: Anna Hjorth

Låglönesatsningen

  • Kostnadsökningen ska enligt industrins avtal vara 6,5 procent på tre år.
  • Det ska finnas en extra satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor, den så kallade låglönesatsningen.
  • Det innebär inte att alla som tjänar under 24 000 per automatik får mer i lön, utan att det blir mer pengar att fördela på alla anställda.

Den stora frågan är synen på låglönesatsningen. Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarna i Visita kan inte komma överens om hur den ska lösas. Den finns med i avtalet som industrins parter har tecknat och är också en del av LO-samordningen. Den innebär en särskild satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor i månaden. Bland HRF:s medlemmar tjänar de flesta, nära åtta av tio, mindre än så. Det förklarar Per Persson, avtalssekreterare i HRF.

Enligt Per Persson är HRF och Visita överens om att det är så löneläget ser ut för dem som omfattas av kollektivavtalet. De är också överens om hur man rent tekniskt räknar ut vad låglönesatsningen innebär. I sina beräkningar har de kommit fram till att det resulterar i 124 kronor extra per person på tre år.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

Däremot är facket och arbetsgivarna djupt oeniga om varifrån pengarna till låglönesatsningen ska tas.
– Vi tycker att det är solklart att dessa 124 kronor ska tillföras extra. Då följer vi industrins avtal och märket, anser vi.

Visita vill inte kommentera förhandlingarna under pågående medling. Men enligt Per Persson anser de inte att några extra pengar ska tillföras.
– Nej, Visita tycker inte det. De vill att vi ska ta bort något annat, så att de totala kostnadsökningarna i kollektivavtalet inte hamnar över 6,5 procent, säger han.

Exakt vad Visita vill att HRF i så fall ska avstå för att få låglönesatsningen har man inte diskuterat, enligt Per Persson.
– Nej, vi är ju inte överens om hur kartan ser ut, hur vi ska gå vidare. Men det kan till exempel handla om ingångslönerna, att Visita inte tycker att de ska räknas upp lika mycket som andra löner. Det går vi inte med på.

HRF-medlemmarnas löner

78 procent tjänar under 24 000 kronor. Deras snittlön är 20 810 kronor.

22 procent tjänar över 24 000 kronor. Deras snittlön är 27 500 kronor.

Per Persson är upprörd över Visitas inställning till låglönesatsningen.
– Det är en bransch som går som tåget, med väldigt stora aktieutdelningar i flera företag. Tittar man på priserna, så ser man att de ökar mer än både andra branscher och konsumentprisindex. Det handlar alltså om arbetsgivare som inte är rädda för att ta betalt, men de är inte beredda att lägga på 124 kronor extra på tre år för sina anställda, säger Per Persson.

Låglönesatsningen – pengarna det handlar om

Exempel 1: Pengar att fördela utan låglönesatsning:
6,5 procent påslag på de faktiska snittlönerna.
Resultat: 1527 kronor per heltidsanställd på tre år.

Exempel 2: Pengar att fördela med låglönesatsning:
6,5 procent i påslag för dem som tjänar över 24 000 kronor – precis som i exempel 1.
För dem som tjänar under 24 000 kronor räknar man med en höjning som motsvarar 6,5 procent i påslag på 24 000 kronor, trots att deras löner är lägre.
Resultat: 1651 kronor per heltidsanställd på tre år.

Skillnad: 1651 – 1527 = 124 kronor extra med låglönesatsning.

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter utredning

Regeringen utreder stopp för hyvling

Regeringen vill stoppa så kallad hyvling av tjänster och se ökad trygghet för dem med sms-anställningar. Nu tillsätts en utredning som ska titta på hur detta kan göras. HRF välkomnar initiativet.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
(Foto: Annika af Klercker)
Malin Ackholt, ordförande för HRF.

− Regeringen kommer med riktigt bra förslag. Nu hoppas jag att vi kan få stopp på hyvling av arbetstid och märkliga sms-anställningar. Fackföreningsrörelsen larmar ständigt om hur otrygga anställningar skapar ohälsa. Nu får vi äntligen se politiska beslut som kan skapa ett tryggare arbetsliv, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Det var i går på DN Debatt som regeringen meddelade att man tänker tillsätta en utredning som ska titta på en rad frågor. Hit hör hur man kan stoppa arbetsgivare från att hyvla anställdas tjänster och hur personer med så kallade sms-jobb kan få stärkt anställningstryghet.

Syftet med utredningen är att hitta sätt att minska den stressrelaterade ohälsan på arbetsmarknaden, skriver arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson och vice statsminister Isabella Lövin på DN Debatt.

Nyheter internationellt

Svårt för serbiska restaurangfack

I fjol åkte HRF:are till Serbien för att träffa serbiska fackkollegor i hotell- och restaurangbranschen. På många sätt är fackets utmaningar desamma där som här, men förutsättningarna för fackligt arbete är betydligt sämre, konstaterar de.

Publicerad 24 maj 2017 Kommentera
Svårt för serbiska restaurangfack
Slobodanka Zlatanovic, ordförande för klubben på Ikea i Karlstad, pratade inför serbiska förtroendevalda i hotell- och restaurangbranschen. Foto: Privat
Slobodanka Zlatanovic med Dragan Cvetkovic, ordförande för serbiska facket SSUV och Pelle Brandt, HRF-ombudsman. Foto: Privat

Hög arbetslöshet, ekonomisk brottslighet och låga löner. Arbetsmarknaden i Serbien är tuff och utmaningarna för fackförbunden i landet är stora. Sedan några år tillbaka arbetar LO-distriktet i Västsverige och Olof Palme-centret med ett projekt för att stärka deras position, bland annat genom studiebesök och erfarenhetsutbyten. Hittills har en rad svenska fackförbund varit på plats och träffat sina serbiska motsvarigheter. I fjol var det HRF:s tur. Slobodanka Zlatanovic, klubbordförande på Ikea-restaurangen i Karlstad, var en av dem som åkte.
– Det var jätteintressant att se hur de arbetar. Förutsättningarna är helt andra där.

Förra året gjorde Slobodanka två resor till provinsen Vojvodina i norra Serbien, tillsammans med en ombudsman från HRF. På schemat stod seminarium med representanter från fackförbundet SSU, som organiserar hotell- och restauranganställda, och serbiska motsvarigheten till LO, SSSV.
– Vi berättade om hur vi arbetar med kollektivavtal, medlemsvärvning, hur vi når våra medlemmar och vad jag gör som ordförande. Det var sådana saker de ville veta. De berättade om hur de arbetar. De har det ganska svårt, säger Slobodanka.

Fakta: Om projektet

LO-distriktet i Västsverige driver sedan 2012 ett projekt tillsammans med serbiska motsvarigheten till LO, SSSV, i den serbiska provinsen Vojvodina. Syftet med projektet är att stärka den fackliga organisationen, öka organisationsgraden och öka jämställdheten. Hittills har runt 3 000 fackligt engagerade serber deltagit i projektets utbildningar,  och erfarenhetsutbyten.

I Serbien finns inte nationella kollektivavtal. I stället är det den lokala klubben på varje arbetsplats som tecknar avtal med arbetsgivaren. På arbetsplatser utan kollektivavtal finns i stället en lagstadgad minimilön som parlamentet beslutat om. Slobodanka säger att ett av de största problemen för det serbiska facket är att de inte alls arbetar politiskt.
– De kan inte vara politiskt aktiva. Men då kan de inte heller förändra något på riktigt. De har det väldigt tufft, men de förtroendevalda tror på det de gör.

Fakta: Facket i Serbien

Det fackförbund som HRF har träffat heter SSUTS, Smostalni sindikat ugostiteljstava i turizma. Dess lokala avdelning i Vojvodina heter SSUV. Det ingår i paraplyorganisationen SSSS, motsvarande LO.

Det finns en möjligt att det blir en tredje resa för HRF till Serbien inom projektet. Slobodanka skulle gärna åka tillbaka.
– Vi har blivit jättegoda vänner. Förra gången ville vi inte åka hem, vi kände att vi inte var färdiga. Det är väldigt nyttigt för både oss och dem.

Nyheter hotellstädning

Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell

Snart kan gäster på alla hotell inom Nordic Choice-kedjan välja bort städning under sin vistelse. Det ska dock inte påverka städpersonalen nämnvärt, säger Henrik Berghult, vice president på Clarion hotels.

Publicerad 23 maj 2017 Kommentera
Valfri städning snart på alla Nordic Choice-hotell
På Clarion-hotellen har gästerna i snart ett år kunnat välja bort städning. Nu ska konceptet införas på alla Nordic Choice-hotell. Foto: Sofia Andersson
Henrik Berghult.

Redan i höstas blev det möjligt för gäster på Clarion-hotellen i Sverige och Norge att välja bort städning under sin vistelse. Som tack fick de bonuspoäng, som i sin tur kan skänkas till välgörenhet. Förhoppningen var att mindre städning skulle spara på både miljön och drifts- och personalkostnader. Nu har projektet, som kallas Green Stay, utvärderats. Henrik Berghult, vice president Clarion hotels, är nöjd med resultatet.
– Det har fallit ut väl. Totalt har vi haft 50 000 Green Stay-nätter sedan vi började och vi har donerat en miljon kronor till välgörenhet, säger han.

Kedjan har även sparat pengar på konceptet, främst i form av minskad användning av vatten och kemprodukter, berättar Henrik Berghult. Däremot har det inte direkt inneburit att städpersonalen fått färre timmar, säger han.
– På personalkostnaderna har vi inte sett den besparing man skulle kunna tro. Är du schemalagd så får du ju inte gå hem för att gästerna hänger ut Green Stay-skylten. I rent rumsstäd har vi ingen besparing alls. I stället har vi kunnat omfördela resurserna, så att man kanske kan göra saker som man inte hunnit med annars.

Av de gäster som bott mer än en natt har i genomsnitt 15 procent valt Green Stay. Men det skulle inte gå att schemalägga städpersonalen utifrån att ett visst antal gäster väljer bort städning, säger Henrik Berghult.
– Det är lite för lite volym och för stor variation över veckans dagar. På ett hotell kan det vara 20 procent en dag och 1 procent en annan dag.

Nordic Choice-kedjan tänker nu införa Green Stay-konceptet på alla sina hotell.

Fråga om jobbet.
115
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.