Nyheter avtal 2017

”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”

Om en vecka blir det strejk om inte medlarna lyckas ta fram ett avtalsförslag som både HRF och Visita kan gå med på. Men hur långt från varandra står fack och arbetsgivare egentligen?

Publicerad 12 april 2017
”De är inte beredda att lägga på 124 kronor extra”
HRF och Visita är oeniga om hur de 124 kronorna till låglönesatsningen ska finansieras. Foto: Anna Hjorth

Låglönesatsningen

  • Kostnadsökningen ska enligt industrins avtal vara 6,5 procent på tre år.
  • Det ska finnas en extra satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor, den så kallade låglönesatsningen.
  • Det innebär inte att alla som tjänar under 24 000 per automatik får mer i lön, utan att det blir mer pengar att fördela på alla anställda.

Den stora frågan är synen på låglönesatsningen. Hotell- och restaurangfacket och arbetsgivarna i Visita kan inte komma överens om hur den ska lösas. Den finns med i avtalet som industrins parter har tecknat och är också en del av LO-samordningen. Den innebär en särskild satsning på dem som tjänar under 24 000 kronor i månaden. Bland HRF:s medlemmar tjänar de flesta, nära åtta av tio, mindre än så. Det förklarar Per Persson, avtalssekreterare i HRF.

Enligt Per Persson är HRF och Visita överens om att det är så löneläget ser ut för dem som omfattas av kollektivavtalet. De är också överens om hur man rent tekniskt räknar ut vad låglönesatsningen innebär. I sina beräkningar har de kommit fram till att det resulterar i 124 kronor extra per person på tre år.

Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Anna-Karin Nilsson

Däremot är facket och arbetsgivarna djupt oeniga om varifrån pengarna till låglönesatsningen ska tas.
– Vi tycker att det är solklart att dessa 124 kronor ska tillföras extra. Då följer vi industrins avtal och märket, anser vi.

Visita vill inte kommentera förhandlingarna under pågående medling. Men enligt Per Persson anser de inte att några extra pengar ska tillföras.
– Nej, Visita tycker inte det. De vill att vi ska ta bort något annat, så att de totala kostnadsökningarna i kollektivavtalet inte hamnar över 6,5 procent, säger han.

Exakt vad Visita vill att HRF i så fall ska avstå för att få låglönesatsningen har man inte diskuterat, enligt Per Persson.
– Nej, vi är ju inte överens om hur kartan ser ut, hur vi ska gå vidare. Men det kan till exempel handla om ingångslönerna, att Visita inte tycker att de ska räknas upp lika mycket som andra löner. Det går vi inte med på.

HRF-medlemmarnas löner

78 procent tjänar under 24 000 kronor. Deras snittlön är 20 810 kronor.

22 procent tjänar över 24 000 kronor. Deras snittlön är 27 500 kronor.

Per Persson är upprörd över Visitas inställning till låglönesatsningen.
– Det är en bransch som går som tåget, med väldigt stora aktieutdelningar i flera företag. Tittar man på priserna, så ser man att de ökar mer än både andra branscher och konsumentprisindex. Det handlar alltså om arbetsgivare som inte är rädda för att ta betalt, men de är inte beredda att lägga på 124 kronor extra på tre år för sina anställda, säger Per Persson.

Låglönesatsningen – pengarna det handlar om

Exempel 1: Pengar att fördela utan låglönesatsning:
6,5 procent påslag på de faktiska snittlönerna.
Resultat: 1527 kronor per heltidsanställd på tre år.

Exempel 2: Pengar att fördela med låglönesatsning:
6,5 procent i påslag för dem som tjänar över 24 000 kronor – precis som i exempel 1.
För dem som tjänar under 24 000 kronor räknar man med en höjning som motsvarar 6,5 procent i påslag på 24 000 kronor, trots att deras löner är lägre.
Resultat: 1651 kronor per heltidsanställd på tre år.

Skillnad: 1651 – 1527 = 124 kronor extra med låglönesatsning.

Spara

Spara

Spara

Spara

Nyheter

Ungt fokus på facklig kongress

Stärkta rättigheter för unga arbetstagare, HBTQ-personer och kvinnor. Det är de viktigaste frågorna för Hotell- och restaurangfackets delegation vid världsfacket IUL:s kongress.

Publicerad 17 augusti 2017 Kommentera
Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande. Foto: Annika af Klercker.

Fackliga organisationer behöver bli bättre på att släppa fram unga arbetstagare inom sina organisationer. Det är de unga som har störst möjlighet att få sina kamrater att engagera sig fackligt. Unga är också bättre på att förstå de problem unga stöter på. Det skriver HRF och fyra andra nordiska fackförbund i en motion till den kommande kongressen för IUL, den globala organisationen för fackföreningar inom livsmedel, jordbruk och turism.

HRF skickar en delegation, ledd av förbundsordförande Malin Ackholt. Hon är även ordförande för sektorn för alla fack inom hotell, restaurang och turism.
– Vi kommer att lyfta rättigheter och möjligheter för unga arbetstagare och HBTQ-personer på ett sätt som inte gjorts tidigare. Bland annat handlar det om att arbeta för att fler ska organisera sig fackligt och att det ska vikas platser för unga och HBTQ-personer i beslutande fackliga organ, säger Malin Ackholt.

Fakta om kongressen

IUL:s kongress hålls den 29 augusti till 1 september i Genève. Omkring 500 delegater deltar och mötet tolkas till 14 språk. Under kongressen bestämts vilka frågor IUL ska driva under de kommande fem åren.

IUL har sedan 2007 arbetat på ett liknande sätt för att stärka kvinnors rättigheter. Då blev det till exempel inskrivet i stadgarna att delegationer som inte är jämställda inte heller får rösträtt under kongressen.
– Det har tagits steg framåt, men det behöver fortfarande göras mer, säger Malin Ackholt.

De nordiska facken inom hotell- och restaurangsektorn har skrivit flera gemensamma motioner. Frågor som tas upp i motionerna är förutom unga arbetstagare, menstruation som arbetsplatsfråga och facklig fråga, stärkta fackliga rättigheter i den globala turistnäringen och följderna av digitalisering och plattformsekonomi.

Nyheter sommarjobb

Solskensavtal vanligare bland sommarjobbare

Fler unga hör av sig till LO:s hjälptelefon för sommarjobbare. Många har problem med solskensavtal och saknar anställningsbevis – och de flesta jobbar i hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 15 augusti 2017 Kommentera
Solskensavtal vanligare bland sommarjobbare
Gå hem för att det regnar? Fler unga kontaktar LO:s hjälptelefon med frågor om så kallade solskensavtal. Foto: Lieselotte Boström/Mostphotos
Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.

Hittills i sommar har cirka 1 200 unga hört av sig till LO:s hjälptelefon. Det är en ökning från förra sommaren, berättar Josefin Johansson, ungsekreterare på LO.
– Fram till förra veckan hade vi haft ungefär 200 samtal fler än förra året.

De allra flesta som hör av sig jobbar i hotell- och restaurangbranschen. Vanliga frågor är vilken lön man ska ha, hur arbetsgivaren får lov att ändra i schemat och hur en uppsägning går till. Det är också många som ringer om så kallade solskensavtal, säger Josefin Johansson.
– Jämfört med 2016 så är det fler solskensavtal. Det sticker ut. Många har inte heller anställningsavtal, man vet inte att man har laglig rätt att få ett sådant.

Fakta: LO:s hjälptelefon

LO:s hjälptelefon är öppen året om och kan nås på 020 – 56 00 56. Under sommarmånaderna har hjälptelefonen förstärkt bemanning för att kunna besvara frågar från sommarjobbare. Läs mer på ung.lo.se/fackets-hjalptelefon.

I hjälptelefonen sitter unga fackliga från olika förbund. Om den som hör av sig behöver hjälp hänvisar de vidare till berört fackförbund. Men ofta handlar det också bara om att lyssna, säger Josefin Johansson.
– Om det ringer en människa som har blivit totallurad, kanske inte har några papper alls, inga avtal. Då gäller det bara att lyssna, och bekräfta att det är arbetsgivaren som är dum i huvudet och inte personen som ringer. Att bara vara medmänniska.

Nyheter konkurs

Konkurserna tog inte sommaruppehåll

Sommartider brukar vara bra tider i hotell- och restaurangbranschen. Men i år var de inte tillräckligt bra för att stoppa ökningen av konkurser, visar statistiken.

Publicerad 8 augusti 2017 Kommentera

Sommaren är högsäsong för många hotell- och restaurangföretag. Men i år verkar den väntade försäljningstoppen ha uteblivit för en del. Under sommaren har antalet konkurser fortsatt att öka bland branschens företag.
– En tänkbar anledning kan vara konkurrenssituationen i branschen. Det kan räcka med att en duktig medarbetare slutar för att ett bolag ska gå i stöpet, säger Richard Damberg, ekonom på kreditupplysningsföretaget UC som tar fram statistiken.

Hittills i år har konkurserna ökat med 19 procent bland hotell och restauranger. Det kan jämföras med samma period förra året, då de i stället hade minskat med 20 procent.

Konkursökningen syns också på Arbetsförmedlingens varselstatistik. Under det första halvåret i år anmälde arbetsgivare varsel av 566 anställda i branschen på grund av nedläggning eller konkurs. Det är 126 personer fler än under samma period förra året.

Fråga om jobbet.
119
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.