Sedan 2005 har Hotell- och ­restaurangfacket tappat 20 000 medlemmar. När det nu är dags för avtalsrörelse är bara var tredje arbetare i hotell- och restauran­gbranschen medlem i HRF. Förbundet är också den fackförening som drabbats hårdast av medlemstappet.

Ella Niia.

– Det är klart att någon­stans kommer vi till en gräns när vi inte har ­legitimitet som eget ­förbund. Men än har vi inte fått några signaler från SHR att de inte ser oss som en jämbördig part i avtalsrörelsen, säger HRF:s förbundsordförande Ella Niia.

Hon menar att det finns flera orsaker till att förbundet har en låg organisationsgrad. Den främsta orsaken är höjningen av a-kassan.
– Man kan inte bortse från att det är ­regeringens höjning av avgifterna till ­­­
a-kassan som orsakat tappet. Men det är för enkelt att luta sig tillbaka och säga att det räcker med ett regeringsskifte för att få ordning på tappet. Vad vi vill är att folk i branschen ska bli medlemmar och vi måste bli bättre på att nå ut med informationen om vad ett medlemskap ger.
Men var går gränsen för ­legitimiteten? Hur många medlemmar kan HRF tappa och ändå fortsätta att vara ett eget förbund?
– Vi har ett uppdrag från kongressen att vi ska jobba vidare som ett eget förbund. Vi är heller inget fattigt förbund som inte klarar av vår verksamhet, men för legitimiteten och utvecklingsmöjligheterna måste vi stoppa tappet.

Inom HRF görs just nu olika satsningar för att få stopp på utflödet av medlemmar. På exempelvis avdelningen Stockholm/Gotland arbetar man mycket med att bli fler förtroendevalda ute på arbetsplatserna.
– Vi har inte synts tillräckligt mycket. Nu jobbar vi aktivt med att facket ska synas och att fler ska få frågan om de vill bli medlemmar. För att lyckas måste facket finnas där medlemmarna finns och det är på arbetsplatserna, säger Per Persson som är kassör och ombudsman på avdelningen.
Han säger att det är förtroendemännen som gör att fackföreningen blir stark.
– Det är de som rekryterar nya medlemmar och förändrar verkligheten på arbetsplatsen. Alla arbetsplatser behöver ett fackligt ombud som är med och utvecklar sin arbetsplats när det gäller arbetstidsfrågor, inflytande- och lönefrågor.
Avdelningen fokuserar på de största arbetsplatserna. Dessutom har de delat ut 10 000 exemplar av boken Schysta drinkar på arbetsplatser i Stockholm och på Gotland. Boken handlar om några bartendrars syn på arbetsliv och fackligt medlemskap.

Per Persson poängterar att han tror att det kan ta lite tid att uppnå en förändring.

Per Persson.

– Vår satsning kommer att ge resultat, men det kan dröja lite innan det märks. Det viktiga är att det ska kännas viktigt att vara facklig förtroendevald. Det krävs också att förbundet finns tillgängligt och att de förtroendevalda är uppdaterade och får information om allt som händer.
Det kan dock vara svårt att se vad satsningarna ger i siffror. Under augusti skrev avdelningen in runt 200 nya medlemmar.
– Men det räcker inte. Vi borde skriva in 500, säger Per Persson.
Någon särskild statistik på vad till exempel storstadssatsningen har gett i antal nya medlemmar finns inte. Inte heller går det att se hur många som registrerats under till exempel HRF:s medverkan under Pride-festivalen.

Ella Niia menar att det inte heller går att säga en siffra där gränsen för legitimitet går.
– Varje medlem är värdefull för förbundets utveckling och för kommande avtalsrörelse. Vi har en styrka i att vi har ett starkt engagemang bland medlemmarna. Nu ska vi ha sex avtalskonferenser. Om branschen ska kunna växa och utvecklas måste även företagare förstå att arbetstagarna blir bättre representanter för sin arbetsgivare om de har en fast anställning.
Att HRF drabbas hårdast av medlemstappet tror Ella Niia beror på att många medlemmar arbetar deltid och inte har råd att vara med då lönerna är låga.
– Våra medlemmar kan inte alltid välja.