Nyheter #metoo

1 866 i upprop mot sexuella trakasserier i branschen

Vågen av protester mot sexism och sexuella trakasserier har nu nått restaurangvärlden. I uppropet #vikokaröver kräver 1 866 personer i branschen förändring.

Publicerad 30 november 2017 Kommentera
1 866 i upprop mot sexuella trakasserier i branschen
Nu har även restaurangbranschens kvinnor och icke-binära samlat sig i ett upprop mot sexism och sexuella övergrepp. Foto: Istockphoto, Mostphotos

’’Jag skyndade från restaurangens fullsatta matsal in till köket. Där stod kockarna uppradade bredvid varandra och höll upp sina förkläden och sa i kör ‘service’ och syftade på att det va dags för avsugning. Detta skedde på en av Stockholms främsta krogar inom en känd koncern.’’

Vittnesmålet är ett av många i uppropet #vikokaröver som publicerades i dag. Där protesterar 1 866 kvinnor och icke-binära mot sexism och sexuella trakasserier i restaurangbranschen. Det är både nu verksamma och de som har jobbat där tidigare. Vittnesmålen handlar om allt från tafs och kränkande kommentarer till rena våldtäkter. Förövarna är gäster, kollegor och chefer.

Fem vittnesmål från #vikokaröver

”Jobbade på en krog i Uppsala där ägaren dagligen kom med kommentarer om hur jag skulle klä mig, att klänningen kunde vara kortare och att jag skulle knäppa upp knapparna mer för att öka försäljningen, ofta tog han eget initiativ till att själv knäppa upp dom, i matsalen, framför gäster. När jag sa ifrån hundrade gången fick jag sparken.”

”Jag är sjutton och jobbar på en kvarterskrog min ena chef som är, en stooor man med mycket muskler, ber mig komma ut i en del av restaurangen som är folktom. Vi skojbråkar lite som vi brukar (väldigt oskyldigt) och vips så lyfter han upp mig mot en vägg. Han särar på mina ben och håller fast mig så hårt att jag får blåmärken. Han börjar jucka mot mitt skrev och är svart i blicken. Jag blev livrädd och är som spagetti i hela kroppen när han släpper taget. Bakom står tre av mina kollegor som även är hans nära vänner. De gapar förvånade. Men ingen gör någonting och jag är livrädd varje gång jag går till jobbet.

”18 år, boende i en liten by 100 mil hemifrån på internatskola, stannade jag kvar på extrajobbet efter det stängt för att dricka några öl med en kollega och hans kompis. Han jobbade i baren och jag i servisen. Det var trevligt ett tag sen minns jag inget mer. Jag vaknar upp i hans säng med dem inne i varje ände av mig. Jag är oförmögen att be dem sluta och nästa gång jag vaknar är det morgon och jag sover naken emellan dem. Öm med bara den minnesbilden av vad som hänt går jag därifrån och jag har aldrig pratat med någon om den kvällen. Det är först nu, 10 år senare, som jag förstått att detta var ett övergrepp och att jag troligtvis blev drogad av min kollega och hans vän.”

En undersökning som tidningen Expressen och Demoskop gjort visar att restauranganställda tillhör de yrkesgrupper som är mest drabbade av sexuella trakasserier. Varannan restauranganställd kvinna i undersökningen säger att de har utsatts.
– Redan när de första branscherna reste sig tänkte jag efter att ha jobbat mer än tio år i branschen: ”Wow, här borde någon verkligen lyfta på locket till restaurangbranschen. Här är ju sexismen lika vanlig som att jobba långpanna”, skriver en av de tre initiativtagarna, före detta kallskänkan Hanna Nordberg, i ett mejl.

Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande, tycker att det är oacceptabelt att detta förekommer i branschen.
– Varenda människa som utsätts för det här är en för mycket. Det visar vikten av att lyfta frågor om sexism och sextrakasserier på arbetsplatserna.
Det är dags att arbetsgivarna tar fullt ansvar, säger Malin Ackholt.
– Det här beteendet är en arbetsgivarfråga. Det är arbetsgivarens ansvar att hålla arbetsplatsen fri från sexuella trakasserier.

Uppropet #vikokaröver kräver nu att arbetsgivare och anställda i branschen ska utbildas kring övergrepp och sexuella trakasserier, och att dessa ska få konsekvenser i form av uppsägning, polisanmälning eller att gäster avvisas.
– Vi kräver att de ansvariga tar sitt ansvar. Att vi får en nolltolerans mot sexism och sexuella trakasserier i branschen och att det faktiskt tas på allvar och inte stannar vid ett papper någonstans, skriver en annan av initiativtagarna, som vill vara anonym.

Nyheter snabbspår

Få kockar får jobb efter snabbspår

Fyra av tio nyanlända kockar har jobb efter att de har genomgått det så kallade snabbspåret. Det visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. För få, tycker Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 11 december 2017 Kommentera
Få kockar får jobb efter snabbspår
Hittills har 217 nyanlända kockar fått börja i snabbspåret. Foto: Agneta Forssén/Mostphotos
Marina Nilsson. Foto: Jann Lipka/HRF

Snabbspåret för kockar drog igång i början av 2016. Syftet var att nyanlända med yrkeserfarenhet skulle kunna validera sina kunskaper och lättare få jobb. Det skulle också vara ett sätt att minska kockbristen. Fram till oktober i år hade totalt 217 personer deltagit snabbspåret för kockar. Ett och ett halvt år efter att de påbörjat snabbspåret hade lite mer än fyra av tio fått jobb, visar Arbetsförmedlingens statistik.
– Vi ser att det ökar, vilket är bra. Det är positivt över tid. Men vi tycker fortfarande att det är för få som får jobb. Statistiken säger inte heller något om vad det är för jobb de har. Vi vet inte om de verkligen har anställning som kockar, säger Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Statistiken visar att det är fler som har arbete ju längre tid som gått efter att de startade i snabbspåret. Den visar också att det är ungefär lika vanligt att man finns med i något arbetsmarknadspolitiskt program efter snabbspåret, som att man får jobb.
– Jag tänker att det här är ganska naturligt. Personerna är inne i en valideringsprocess, och så behöver de någon form av kompletterande utbildning. Då befinner de sig där ett tag innan de kan gå vidare till en anställning. De hade kanske inte allt som branschen kräver, vissa arbetsuppgifter i ett restaurangkök är ju väldigt kopplade till vilket land man befinner sig i.

Snabbspåret hösten 2017

Tidigare har HRF och arbetsgivarorganisationen Visita varit mycket kritiska till att Arbetsförmedlingen inte lyckats få fram fler kandidater till snabbspåret.
– Vi tycker att det har blivit bättre, även om vi fortfarande är besvikna över antalet. Det finns både företag och arbetsgivare som vill vara med, men det är för få personer som anvisas till snabbspåret, säger Marina Nilsson.

Arbetsförmedlingen skriver i sin rapport att matchningen fortfarande är en utmaning, men att man försöker hitta nya sätt att nå kandidater. Till exempel genom sociala medier. Ett annat problem har varit att det bara har varit möjligt att validera på några få orter i landet, men det ska man ha kommit till rätta med. En ny uppföljning ska göras om ett halvår.

Nyheter Vårt HRF: platsklubben

Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb

Den nya HRF-klubben på Best Western Strand Hotel Visby har fått fler att bli medlemmar i facket – och även chefen gör tummen upp.

Publicerad 8 december 2017 Kommentera
Rivstart för Gotlands enda arbetsplatsklubb
Joon Svedelius Lindström, Hanna May, Conny Pettersson och Jennifer Persson är några av de HRF:are som dragit i gång klubben. Foto: Karl Melander

Conny Pettersson, vice ordförande:

– Vår klubb är ny, vi bildade den i somras, och då blev jag vice ordförande med en gång. Vi hade inte haft något plats- eller skyddsombud här sedan ett par år, och hade diskuterat hur vi skulle lösa det. Det är ju viktigt att ha facket representerat här. Så vi kom fram till att vi skulle bilda klubb. När vi förstod att det inte fanns någon annan HRF-klubb här på Gotland så blev vi jättesporrade och tyckte det var extra kul att komma i gång.

– Nu har vi bra aktivitet och klubben har fått fler medlemmar. Till exempel har vi lyckats få med nio personer som ska gå olika medlemsutbildningar. Det är jättekul, nästan för bra för att vara sant! Klubbens viktigaste fråga är annars att alla borde ha rätt till en heltidstjänst. Det är ju det sämsta i branschen, alla timanställningar.

– Vår chef är väldigt positivt inställd till att vi har bildat klubb. Det är nästan så att hon pushar oss att hålla i gång, det är både roligt och ovanligt. Alla får gå på fackmöten på arbetstid, det är en ovanlig inställning. Hon ser det som något bra att folk är med i facket.

Nyheter skolinformation

Här får klassen koll på facket

Många unga och nya i branschen har dålig koll på facket och vad som gäller i arbetslivet. Därför satsar HRF på information för gymnasieelever.

Publicerad 7 december 2017 Kommentera
Här får klassen koll på facket
Jackie Lenander pratar fack och lön med sistaårs­eleverna på Sturegymnasiets hotell- och turismprogram. Foto: Christel Lind
Jackie Lenander. Foto: Christel Lind

Är det någon som vet vad facket är?
Lite spritt mumlande och några tveksamma händer kommer upp i luften när Jackie Lenander ställt sin fråga. Hon kommer från Hotell- och restaurangfackets avdelning Syd och är ute på veckans första skolinformation.
Platsen är Sturegymnasiet i Halmstad och eleverna går sista året på hotell- och turismprogrammet.

– Jag har varit ute sex, sju gånger de senaste veckorna. Gymnasieklasserna brukar fråga om vad de ska ha i lön eller om de har rätt till semesterersättning, säger Jackie Lenander, som till vardags är kock och klubbordförande på Casino Cosmopol i Malmö.

– På torsdag ska jag till en sfi-klass. Där brukar eleverna fråga ifall rättigheterna som jag berättar om gäller för dem också. Det tycker jag är rätt så fruktansvärt.

Flera av eleverna som sitter i klassrummet på Sturegymnasiet har sommarjobbat i hotell- och restaurangbranschen och några har extrajobb.
Kunskaperna om fackföreningar, kollektivavtal och löner varierar. »Om man är med i facket så får man rätt lön«, säger någon. »Det är väl ett sånt där kollektivavtal som bestämmer lönen«, fyller en annan i. Andra tror att facket bara är till för att man ska få pengar när man blir arbetslös.

Rebecca Wessman och Alicia Nilsson har jobbat på en restaurang i Halmstad. Det var en ganska bra erfarenhet, båda fick till exempel anställningsbevis.
– Men det är mycket man inte vet hur det ska vara. Jag visste inte att det rörde en själv så mycket och inte bara något som ens föräldrar är med i. Man har jobbat och inte haft så mycket koll, säger Rebecca.
– Jag vet inte om jag hade vågat ifrågasätta min chef, om jag till exempel inte hade fått semesterersättning, säger Alicia.

Rebecca, Alicia och klasskompisarna Emilia Andersson, Fia Birgersson och Desiree Vilhelmsson tycker att det verkar vara bra att vara med i facket. För att de ska kunna bli tuffare och veta vad de kan kräva av en arbetsgivare.
–Det är väldigt mycket med lön och semesterersättning som är svårt att ha koll på. Det är svårt att stå på sig om man inte vet vad som gäller, säger Fia.

Årets resultat

HRF:s skolinformation hösten 2017

  • 56 informationstillfällen avklarade hittills.
  • 65 intresserade skolor.
  • 1 000 elever har nåtts.

Och Jackie Lenander håller med. Hon tipsar eleverna om HRF:s Schysta villkor-app, där de kan kolla om arbetsgivare har kollektivavtal. Själv var hon inte särskilt medveten om sina rättigheter när hon började jobba som kock.
– Jag gick ju aldrig till den lektionen där facket informerade. Så jag gick med först när jag var 22, 23 år, det är ganska sent. Man hoppas att flera ska gå med tidigare, det är så stor risk att de blir utnyttjade där ute annars, säger hon.

Fråga om jobbet.
129
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.